ARBETSDOMSTOLEN                                       Dom nr 85/25
                                                      Mål nr B 21/24

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.

Postadress               Telefon                      Expeditionstid
Box 2018                 08-617 66 00                 måndag–fredag
103 11 Stockholm                                      09.00–12.00
Besöksadress             kansliet@arbetsdomstolen.se  13.00–15.00
Stora Nygatan 2 A och B  www.arbetsdomstolen.se
ARBETSDOMSTOLEN  DOM                             2
                 2025-10-29
                 Stockholm   Dom nr 85/25
                             Mål nr B 21/24

KLAGANDE
Spira Blommor AB, 556911-6642, Kosterögatan 12, 211 24 Malmö
Ombud: processjuristen Kristina Dahl, Föreningen Svensk Handel,
103 29 Stockholm

MOTPART
AK

SAKEN
diskrimineringsersättning m.m.

ÖVERKLAGAD DOM
Malmö tingsrätts dom den 16 februari 2024 i mål nr T 11598-22, se bilaga
______________________

Bakgrund

AK var tidigare anställd som lagerchef hos Spira Blommor AB (bolaget).
Den 6 oktober 2022 blev hon uppsagd med hänvisning till arbetsbrist och
uppsägningstiden löpte ut den 10 februari 2023.

Parterna har i målet i huvudsak tvistat om det fanns saklig grund för uppsäg-
ningen eller om den var en repressalie på grund av att AK i maj 2022 hade
gjort en anmälan om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Parterna har
även tvistat om bolaget uppfyllt sin utrednings- och åtgärdsskyldighet enligt
diskrimineringslagen samt om uppsägningen under alla förhållanden stred
mot reglerna i anställningsskyddslagen om turordning och företrädesrätt till
återanställning.
                                                                                           3

I den överklagade domen fann tingsrätten att bolaget uppfyllt utrednings-
och åtgärdsskyldigheten enligt diskrimineringslagen. Tingsrätten, som til-
lämpade anställningsskyddslagen i dess lydelse före den 30 juni 2022, ansåg
däremot att AK blivit utsatt för en otillåten repressalie och att anställningen
därmed sagts upp utan att det funnits saklig grund för uppsägning. Tings-
rätten tillerkände därför AK diskrimineringsersättning och allmänt skade-
stånd samt visst ekonomiskt skadestånd motsvarande lön under del av upp-
sägningstiden.

Yrkanden m.m.

Bolaget har i första hand yrkat att Arbetsdomstolen ska avslå AK:s talan,
befria bolaget från skyldigheten att ersätta hennes rättegångskostnad vid
tingsrätten samt förplikta AK att ersätta bolagets rättegångskostnad vid
tingsrätten.

I andra hand, om Arbetsdomstolen skulle finna att uppsägningen stått i strid
med repressalieförbudet i diskrimineringslagen, har bolaget yrkat att det all-
männa skadeståndet och diskrimineringsersättningen ska bestämmas till ett
lägre belopp.

I vart fall, har bolaget yrkat, att det ska befrias från att betala en större del
av AK:s rättegångskostnad vid tingsrätten.

AK har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts utan huvudförhandling. Parterna har åberopat samma
grunder, omständigheter och bevisning som vid tingsrätten. Arbetsdom-
stolen har tagit del av den muntliga bevisningen genom uppspelning av
tingsrättens ljud- och bildupptagningar.
                                                                                           4

Domskäl

Rättsliga utgångspunkter i frågan om uppsägningen varit i strid med lag

Med arbetsbrist avses alla de skäl för en uppsägning som inte är hänförliga
till arbetstagaren personligen. Arbetsgivaren kan i kraft av den s.k. företags-
ledningsrätten av ekonomiska, organisatoriska eller därmed jämförbara skäl
besluta om sådana åtgärder som nedskärningar av verksamheten, omorgani-
sationer, ändringar av verksamhetens inriktning m.m. Det är också arbets-
givaren som avgör hur många personer som ska vara anställda för olika upp-
gifter i verksamheten och hur arbetsuppgifterna ska fördelas mellan de
anställda (se AD 2017 nr 58 och däri gjorda hänvisningar).

Anställningsskyddslagen bygger alltså på principen att det ytterst är arbets-
givarens bedömning av behovet av att genomföra sådana verksamhetsför-
ändringar som nyss nämnts samt av sådana åtgärders återverkningar på
behovet av anställd arbetskraft som är avgörande för om det finns arbetsbrist
i anställningsskyddslagens mening. Detta innebär bl.a. att en domstol inte
har att gå närmare in på frågor om det är berättigat från företagsekonomisk,
organisatorisk eller därmed jämförlig synpunkt att genomföra en förändring
av arbetsgivarens verksamhet eller att genomföra den på det sätt som arbets-
givaren funnit lämpligt. Arbetsgivaren är därmed i princip oförhindrad att
t.ex. minska personalstyrkan, även om det från verksamhetens synpunkt sett
finns ett behov av arbetskraft. Arbetsbrist utgör därför normalt saklig grund
för uppsägning, om det inte enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen
är skäligt att kräva att arbetsgivaren erbjuder berörda arbetstagare annat
ledigt arbete (se AD 2017 nr 58 och däri gjorda hänvisningar).

Arbetsdomstolen har i många mål haft att ta ställning till fall där arbets-
givarsidan hävdar att en uppsägning skett på grund av arbetsbrist, medan
arbetstagarsidan gör gällande att det inte funnits arbetsbrist och att uppsäg-
ningen i verkligheten skett av personliga skäl, s.k. fingerad arbetsbrist. Tidi-
gare använde sig Arbetsdomstolen i dessa fall av en form av delad bevis-
                                                                                           5

börda som innebar att den påstådda arbetsbristen prövades först om arbetsta-
garsidan visat sannolika skäl för att uppsägningen skett av skäl hänförliga
till arbetstagaren personligen. Mot bakgrund av att det i en situation med
faktisk arbetsbrist saknar rättslig betydelse att arbetsgivaren även ansett att
anställningen borde avslutas av personliga skäl gör Arbetsdomstolen dock
numera endast en prövning av om det faktiskt funnits arbetsbrist. Domstolen
behöver i en sådan situation inte gå in på de personliga skäl som arbetstagar-
sidan hävdar föranlett uppsägningen (se AD 2017 nr 58). Detta gäller dock
inte om de av arbetstagarsidan åberopade personliga skälen innebär att upp-
sägningen även har samband med någon av diskrimineringsgrunderna i t.ex.
diskrimineringslagen. Även i en situation med faktisk arbetsbrist kan en
sådan uppsägning vara diskriminerande och därmed inte sakligt grundad.
Enligt diskrimineringslagen räcker det nämligen med att diskriminerings-
grunden är en av flera orsaker till arbetsgivarens handlande eller beslut (se
bl.a. AD 2017 nr 58).

Sexuella trakasserier utgör en särskild form av diskriminering. Med sexuella
trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons vär-
dighet (1 kap. 4 § diskrimineringslagen). En arbetsgivare får inte diskrimi-
nera den som är arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren får inte heller
utsätta arbetstagaren för repressalier på grund av att arbetstagaren bl.a.
anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med diskriminerings-
lagen (2 kap. 1 och 18 §§ samma lag).

I 6 kap. 3 § diskrimineringslagen finns en särskild bevisbörderegel. Av
bestämmelsen framgår att, om den som anser sig ha blivit diskriminerad
eller utsatt för repressalier visar omständigheter, som ger anledning att anta
att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det
svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har före-
kommit. Bestämmelsen syftar till att ge den som anser sig ha blivit diskrimi-
nerad en bevislättnad. Den har sin främsta betydelse för prövningen av om
det finns ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrun-
den (se bl.a. AD 2015 nr 57).
                                                                                           6

I en situation där en arbetstagare sagts upp på grund av arbetsbrist, men där
arbetstagaren gör gällande att det är fråga om fingerad arbetsbrist, och att
uppsägningen utgör en otillåten repressalie enligt diskrimineringslagen, har
alltså arbetstagaren bevisbördan för de omständigheter som gör det antagligt
att han eller hon utsatts för en sådan repressalie. Om detta görs antagligt,
ankommer det därefter på arbetsgivaren att visa att arbetstagaren inte utsatts
för en repressalie genom uppsägningen.

Har det funnits saklig grund för uppsägning?

Har det funnits arbetsbrist i bolaget?

Bolaget har sagt upp AK på grund av arbetsbrist. AK har gjort gällande att
det rört sig om fingerad arbetsbrist, och att uppsägningen i själva verket var
en repressalie på grund av att hon gjort en anmälan om sexuella trakasserier.

Bolaget har gjort gällande att det beslutade att ta bort befattningen lager-
chef, dvs. AK:s befattning, eftersom det i mitten av september 2022 visat sig
finnas ett stort behov av att minska bolagets kostnader då bolaget förvänta-
des göra en årsförlust på över fyra miljoner kr samt då en försäljningsminsk-
ning om tolv procent förväntades bestå under i vart fall ett–två år. Detta får
stöd av det underlag inför MBL-förhandlingarna och de förhandlingsproto-
koll som bolaget har åberopat. Att det fanns ett behov av nedskärningar och
av omorganisation framgår även av vad JK, SJ och CF har uppgett. Vidare
är det utrett att bolaget år 2022 gjorde en förlust om över åtta miljoner kr
samt att det under våren 2023 gjordes ytterligare nedskärningar som innebar
bl.a. uppsägningar av bolagets verkställande direktör, JK, dess supply chain
manager, ML, och nio säljare.

Sammantaget anser Arbetsdomstolen att det är bevisat att det faktiskt fanns
arbetsbrist i bolaget vid tidpunkten för uppsägningen av AK. Det innebär
som utgångspunkt att det fanns saklig grund för uppsägningen, förutsatt att
en omplacering inte kunde ske och att uppsägningen inte var en repressalie.
                                                                                           7

Fanns det någon ledig befattning att omplacera AK till?

Som AK:s talan måste förstås har hon gjort gällande att bolaget hade kunnat
omplacera henne till befattningen som butikssupport då denna var ledig vid
tidpunkten för uppsägningen. Bolaget har invänt att befattningen tillsattes
den 11 september 2022 och att det därmed inte fanns några lediga befatt-
ningar att omplacera AK till.

Arbetsdomstolen konstaterar att det framgår av JT:s anställningsbevis att
hon anställdes som butikssupport den 11 september 2022, dvs. innan bolaget
beslutade om den nedskärning som orsakade arbetsbristen. Av JK:s uppgif-
ter framgår vidare att bolaget och JT var muntligen överens om anställ-
ningen redan under sommaren 2022. Det är därför utrett att befattningen
som butikssupport inte var ledig då AK sades upp.

AK har inte gjort gällande att det fanns någon annan ledig befattning vid tid-
punkten för uppsägningen. Mot bakgrund av den omplaceringsutredning
som presenterats i målet får det därmed anses stå klart att det inte fanns
någon möjlighet att omplacera AK enligt 7 § andra stycket anställnings-
skyddslagen.

Har AK utsatts för en repressalie?

AK har gjort gällande att hon utsatts för en otillåten repressalie med anled-
ning av hennes anmälan om sexuella trakasserier. Som Arbetsdomstolen
redogjort för ovan skulle det i så fall innebära att uppsägningen inte var sak-
ligt grundad trots att det faktiskt fanns arbetsbrist i bolaget.

Bevislättnadsregeln i diskrimineringslagen tar, som framgår ovan, främst
sikte på frågan om orsakssambandet mellan – i detta fall – anmälan om sex-
uella trakasserier och uppsägningen. Det innebär att AK ska bevisa de om-
ständigheter som gör att det finns anledning att anta att hon utsatts för en
otillåten repressalie genom uppsägningen.

AK har som grund för att uppsägningen var en repressalie åberopat i huvud-
sak att arbetsbristen var fingerad, att uppsägningen skedde endast några
                                                                                           8

månader efter anmälan, att bolaget bröt mot turordningsreglerna, och att det
mot den bakgrunden är svårt att dra någon annan slutsats än att uppsäg-
ningen skedde på grund av hennes anmälan om sexuella trakasserier.

Arbetsdomstolen har kommit fram till att det faktiskt fanns arbetsbrist i
bolaget vid tidpunkten för uppsägningen samt att arbetsbristen ledde till att
flera personer blev uppsagda. Detta ger därmed inget stöd för att uppsäg-
ningen var en repressalie.

Enligt Arbetsdomstolens mening går det inte att dra de slutsatser av skriv-
ningarna i omplaceringsutredningen som tingsrätten har gjort. Arbetsdom-
stolen anser inte heller att det är anmärkningsvärt att AK, som inte var med-
lem i någon facklig organisation, inte förvarnades om att hon skulle sägas
upp på grund av arbetsbrist. Desto mindre kan detta ligga till grund för ett
antagande om att uppsägningen utgjorde en repressalie.

Arbetsdomstolen konstaterar vidare att det inte har kommit fram något i
utredningen som tyder på att bolagsledningen var missnöjd med att AK gjort
en anmälan om sexuella trakasserier. Detta har inte heller påståtts av AK.
Tingsrätten har funnit att bolaget uppfyllt sin utrednings- och åtgärdsskyl-
dighet och vidtagit de åtgärder som skäligen kan krävas med anledning av
anmälan. Det finns inte anledning för Arbetsdomstolen att göra en annan
bedömning i detta avseende.

Däremot får det anses vara utrett att bolaget i perioder i viss mån varit miss-
nöjt med AK:s ledarskap, varför bolaget under i vart fall åren 2020 och
2021 vidtog coachande åtgärder. Det är även utrett att bolaget efter att AK
slutat sin anställning fick kännedom om, vad bolaget anser är, övrig
misskötsamhet. Arbetsdomstolen anser dock inte att det nu redovisade gör
det antagligt att fanns ett samband mellan anmälan om sexuella trakasserier
och uppsägningen.

AK gjorde anmälan om sexuella trakasserier i maj 2022, dvs. knappt fem
månader innan hon blev uppsagd. Detta är, enligt Arbetsdomstolens mening,
                                                                                           9

inte ett sådant nära tidssamband som i sig gör att det finns anledning att anta
att uppsägningen berodde på hennes anmälan.

AK har även gjort gällande att bolaget genom turordningsbrott brutit mot
repressalieförbudet. Av det följande kommer framgå att domstolen inte
anser att något turordningsbrott har förekommit.

Sammanfattningsvis anser inte Arbetsdomstolen att det finns anledning att
anta att AK utsatts för en otillåten repressalie enligt diskrimineringslagen.

Slutsats

Arbetsdomstolen har kommit fram till att AK inte har utsatts för en otillåten
repressalie, att uppsägningen skett på grund av arbetsbrist och att det inte
var möjligt att omplacera henne till någon ledig befattning. Det innebär att
det fanns saklig grund för uppsägningen. Tingsrättens dom ska därför ändras
i dessa delar.

Har bolaget brutit mot turordningsreglerna och företrädesrätten?

AK har i andra hand, om uppsägningen skulle anses vara sakligt grundad,
gjort gällande att bolaget brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställnings-
skyddslagen genom att inte erbjuda henne en befattning som ekonomiassi-
stent eller butikssupport. Om domstolen skulle finna att befattningen som
butikssupport tillsattes först efter att AK sades upp, har hon gjort gällande
att bolaget brutit mot företrädesrätten till återanställning enligt 25 § anställ-
ningsskyddslagen genom att inte erbjuda henne den anställningen.

Bolaget har invänt att AK inte hade tillräckliga kvalifikationer för befatt-
ningen som ekonomiassistent, att personen som anställdes som butikssup-
port anställdes innan AK blev uppsagd samt att denna person på grund av en
tidigare anställning i bolaget hade en längre sammanlagd anställningstid i
bolaget än vad AK hade.
                                                                                          10

Arbetsdomstolen har ovan funnit att JT anställdes som butikssupport innan
AK blev uppsagd. Det är ostridigt att JT hade en längre sammanlagd anställ-
ningstid i bolaget än AK. Bolaget har därför i denna del inte brutit mot tur-
ordningsreglerna eller företrädesrätten till återanställning. Vad AK anfört
om att just JT anställdes i syfte att kringgå regelverket i anställningsskydds-
lagen förändrar inte denna bedömning.

Nästa fråga, som Arbetsdomstolen ska ta ställning till, är om bolaget brutit
mot anställningsskyddslagen genom att inte erbjuda AK arbetet som ekono-
miassistent.

AK har åberopat platsannonsen avseende den ursprungliga rollen som eko-
nomiassistent. Av den framgår att bolaget då, år 2021, sökte en person med
ekonomisk utbildning på gymnasienivå eller yrkeshögskola samt två–fem
års erfarenhet som ekonomiassistent. Genom förhören med CF och SJ är det
utrett att befattningen som ekonomiassistent hade utvecklats till att under
hösten 2022 även avse att assistera bolagets verkställande direktör och HR-
chef. Arbetsuppgifterna skulle därmed bestå av dels fakturahantering och
arbete med kundreskontra och bokslut m.m., dels konferensbokningar, han-
tering av reseräkningar, kontraktsskrivning samt hantering av masterdata
avseende kunder, leverantörer och artiklar. SJ har uppgett att särskilt hante-
ringen av masterdata ställde stora krav på noggrannhet samt att det var vik-
tigt att ekonomiassistenten kunde samarbeta bra med såväl ledningsgruppen
som den nyanställde redovisningschefen.

Det är utrett att AK inte hade någon utbildning i ekonomi eller erfarenhet av
sådant arbete, bortsett från viss fakturahantering. CF och SJ har uppgett att
AK inte hade vare sig utbildning, erfarenhet eller de personliga egenskaper
som krävdes för rollen som ekonomiassistent. De har särskilt framhållit att
hon inte var tillräckligt noggrann och hade svårt att hålla deadlines, t.ex. vid
attestering av fakturor, samt att hon inte hade tillräcklig samarbetsförmåga.
Dessa uppgifter får stöd av vad JK och ML har uppgett. ML har i detta avse-
                                                                                          11

ende uppgett att han nästan varje månad fick påminna AK om att i tid atte-
stera fakturor och godkänna lagerarbetarnas tidrapportering och reseräk-
ningar.

AK har vidgått att det har hänt att hon inte hållit deadlines samt att hon inte
arbetat i den särskilda ekonomimodulen i bolagets affärssystem. Hon har
däremot uppgett det är ett enkelt program att lära sig. Den bilden delas inte
av SJ, som har uppgett att det kan ta sex–åtta månader att lära sig vissa delar
av fakturahanteringen, och att systemen kräver noggrannhet och kunskap.

Arbetsdomstolen finner vid en samlad bedömning att det står klart att AK
inte hade tillräckliga kvalifikationer för befattningen som ekonomiassistent.
Det innebär att bolaget inte har brutit mot bestämmelserna om företrädesrätt
till återanställning i anställningsskyddslagen genom att inte erbjuda henne
den aktuella befattningen.

Sammanfattningsvis har bolaget inte brutit mot vare sig turordningsreglerna
eller företrädesrätten till återanställning. AK:s andrahandsyrkande ska där-
för avslås.

Har AK rätt till ytterligare lön under uppsägningstiden?

AK har yrkat ekonomiskt skadestånd motsvarande lön, och semesterersätt-
ning för den tid hon var arbetsbefriad, den 1 november–4 december 2022.
Bolaget har gjort gällande att hon inte har rätt till lön under den aktuella
perioden, eftersom hon inte var arbetsbefriad utan olovligt frånvarande.

Parterna är överens om att AK vid uppsägningen torsdagen den 6 oktober
2022 blev arbetsbefriad under i vart fall resten av veckan samt att de skulle
ses vid ett möte på måndagen därpå. AK sjukanmälde sig emellertid på
måndagen, varefter hon en kortare tid var sjukskriven. Hon återgick i arbete
den 5 december 2022.

AK har som stöd för att hon blivit arbetsbefriad tills vidare åberopat ett sms
som ML skickade till henne den 6 oktober 2022. Av det framgår att ”när
                                                                                          12

man som chef fått ett uppsägningsbesked är det praxis att man är arbetsbe-
friad fram tills alla individuella förhandlingar är klara”. Meddelandet avslu-
tas med ”Vi ses på måndag, jag skickar en kallelse idag”.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan sms:et inte utan vidare förstås som att
AK blev arbetsbefriad tills vidare. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att
ML uppgett att han i samband med uppsägningen sade till AK, att hon
skulle fundera över helgen hur hon ville att hennes sista tid i bolaget skulle
vara, samt att de vid mötet på måndagen skulle diskutera arbetsuppgifterna
under uppsägningstiden. Även CF har uppgett att måndagens möte syftade
till att diskutera bl.a. AK:s sista tid i bolaget och överlämning av arbetsupp-
gifter.

Att bolaget inte avsåg att arbetsbefria henne tills vidare får också stöd av de
e-postmeddelanden som bolaget skickade till AK den 14 och 30 november
2022 om att hon skulle inställa sig för arbete.

Den omständigheten, att AK sjukanmälde sig på måndagen i stället för att
inställa sig vid det inbokade mötet, talar, enligt Arbetsdomstolens mening,
emot att hon trodde att hon var arbetsbefriad på obestämd tid. AK:s förkla-
ring om att hon sjukskrev sig på inrådan av sitt dåvarande ombud, eftersom
hon trodde att hon var för känslomässigt påverkad för att kunna närvara vid
mötet, ändrar inte denna bedömning.

Sammantaget anser Arbetsdomstolen att AK inte har bevisat att hon var
arbetsbefriad under en längre tid än vad bolaget medgett. Eftersom AK var
frånvarande från arbetet utan att bolaget hade arbetsbefriat henne har hon
inte rätt till lön för denna period. Hennes yrkande om ekonomiskt skade-
stånd ska därför avslås och tingsrättens dom ändras i enlighet med detta.

Sammanfattning

Arbetsdomstolen har kommit fram till att AK inte har utsatts för en repres-
salie enligt diskrimineringslagen, att uppsägningen av henne skett på saklig
                                                                                          13

grund, och att bolaget inte har brutit mot reglerna om turordning eller före-
trädesrätten till återanställning. Tingsrättens dom ska därför ändras på så sätt
att AK:s talan om diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd avslås.

Arbetsdomstolen har vidare funnit att AK varit olovligt frånvarande under
uppsägningstiden och att hon därför inte har rätt till det yrkade ekonomiska
skadeståndet. Tingsrättens dom ska därför ändras även i denna del.

Rättegångskostnader

Eftersom bolaget har vunnit målet ska AK som utgångspunkt ersätta bola-
gets rättegångskostnader vid tingsrätten och i Arbetsdomstolen (18 kap. 1 §
rättegångsbalken).

AK har gjort gällande att parterna ska stå för sina respektive rättegångskost-
nader eftersom hon hade skälig anledning att få tvisten prövad (5 kap. 2 §
första stycket arbetstvistlagen). Arbetsdomstolen anser inte att omständig-
heterna i målet, varken rättsfrågorna eller bevisfrågorna, är sådana att det
finns anledning att tillämpa den nämnda bestämmelsen om s.k. kvittning.
AK ska därför betala ersättning för bolagets rättegångskostnader i den mån
dessa varit skäligen påkallade för att tillvara bolagets rätt.

Bolaget har yrkat ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten med
576 855 kr, varav 547 200 kr avser ombudsarvode motsvarande 171 tim-
mars arbete och 29 655 kr avser utlägg. AK har vitsordat utläggen samt ett
ombudsarvode om 390 000 kr som skäligt.

I Arbetsdomstolen har bolaget yrkat ersättning för rättegångskostnad med
180 000 kr avseende 50 timmars ombudsarvode. AK har inte vitsordat något
belopp som skäligt.

Arbetsdomstolen anser inte att målets art och omfattning motiverar det om-
budsarvode som bolaget yrkat ersättning för, varken vid tingsrätten eller i
Arbetsdomstolen. Utredningen i målet har visserligen varit relativt omfatt-
ande, men rättsfrågorna kan inte anses ha varit särskilt komplicerade.
                                                                                          14

Arbetsdomstolen anser därför att bolaget är skäligen tillgodosett med ersätt-
ning för ombudsarvode vid tingsrätten med 450 000 kr.

Mot bakgrund av att Arbetsdomstolen har avgjort målet utan huvudförhand-
ling, och då parterna har åberopat samma grunder och bevisning som vid
tingsrätten, anser Arbetsdomstolen, med beaktande av att viss skriftväxling
ändå krävts rörande frågan om ny bevisning, att skälig ersättning för ombu-
dets arvode uppgår till 100 000 kr. AK ska därför ersätta bolagets rätte-
gångskostnad i Arbetsdomstolen med detta belopp.

Domslut

1. Arbetsdomstolen ändrar tingsrättens dom på så sätt att
– AK:s talan avslås,
– Spira Blommor AB befrias från skyldigheten att ersätta AK:s rättegångs-

    kostnad vid tingsrätten, och
– AK förpliktas ersätta Spira Blommor AB:s rättegångskostnad vid tings-

    rätten med 479 655 kr, varav 450 000 kr avser ombudsarvode, jämte
    ränta enligt 6 § räntelagen från den 16 februari 2024 till dess betalning
    sker.

2. Arbetsdomstolen förpliktar AK att ersätta Spira Blommor AB:s rätte-
gångskostnad i Arbetsdomstolen med 100 000 kr, avseende ombudsarvode,
jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betal-
ning sker.

Ledamöter: Karin Renman, Inger Andersson, Berndt Molin, Åsa Kjellberg
Kahn och Carina Lindberg. Enhälligt.

Rättssekreterare: Martina Diab
                                                                               Sid 1 (44)

MALMÖ TINGSRÄTT                    DOM                             Mål nr
Avdelning 3                                                        T 11598-22
                                   2024-02-16
PARTER                             Meddelad i
Kärande                            Malmö
AK

Ombud: Advokat Anders Kron
Kron Advokater AB
Rundelsgatan 16
211 36 Malmö

Svarande
Spira Blommor AB, 556911-6642
Kosterögatan 12
211 24 Malmö
Sverige

Ombud: Kristina Dahl
Regeringsgatan 60
103 29 Stockholm

______________________

DOMSLUT
    1. Spira Blommor AB ska till AK betala 250 058 kr, jämte ränta enligt 6 §
         räntelagen
             a. på 200 000 kr från den 29 november 2022,
             b. på ytterligare 39 500 kr från den 23 december 2022,
             c. på ytterligare 5 195 kr från den 25 januari 2023, och
             d. på ytterligare 5 363 kr från den 30 september 2023, allt till dess
                  betalning sker.
    2. Spira Blommor AB ska till AK betala ersättning för rättegångskostnader med
         350 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning
         sker. Av beloppet avser 343 250 kr ombudsarvode.

______________________

Dok.Id 1709049  Besöksadress       Telefon       Telefax           Expeditionstid
                Bangårdsplatsen 2                                  måndag – fredag
Postadress                         040-35 30 00                    09:00–16:00
Box 265
201 22 Malmö                       E-post: malmo.tingsratt@dom.se

                                   www.malmotingsratt.domstol.se
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                Sid 2
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

BAKGRUND
Spira Blommor AB (härefter Spira) levererar blommor till andra företag. Spira är
medlem i bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel och är därigenom
bundet av kollektivavtal på visst sätt.

AK anställdes som lagerarbetare på Spira den 10 augusti 2015 och tillträdde den 1
oktober 2018 en tjänst som lagerchef. Hon blev den 6 oktober 2022 uppsagd med
hänvisning till arbetsbrist och hennes uppsägningstid löpte ut den
10 februari 2023. AK hade mot slutet av sin anställning en månadslön om 39 500 kr.
Hon har inte varit medlem i någon arbetstagarorganisation.

AK har nu väckt talan mot Spira. På ett övergripande plan påstår AK att uppsägningen
av henne var en repressalie på grund av att hon i maj 2022 hade gjort en anmälan om
sexuella trakasserier på arbetsplatsen och att uppsägningen av henne egentligen
grundade sig på personliga skäl. Därtill har hon anfört att uppsägningen av henne
under alla förhållanden stred mot turordningsreglerna
i lagen (1982:80) om anställningsskydd (som i fortsättningen förkortas ”LAS”).

Spira delgavs stämning i målet den 29 november 2022.

Parterna är i målet överens om att det är bestämmelserna i LAS som gällde före den
1 oktober 2022 som är aktuella i detta mål.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
AK har yrkat att Spira till henne ska betala
1. diskrimineringsersättning med 150 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen

    (1975:635) från den 29 november 2022 till dess betalning sker,
2. allmänt skadestånd med i första hand 150 000 kr och i andra hand 50 000 kr jämte

    ränta enligt 6 § räntelagen från den 29 november 2022 till dess betalning sker,
3. ekonomiskt skadestånd med 343 938 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                Sid 3
Avdelning 3                                                  T 11598-22
                 2024-02-16

a. 39 500 kr (avseende lön för november månad 2022) från den 23 december
    2022 till dess betalning sker,

b. 5 195 kr (avseende lön för december månad 2022) från den 25 januari 2023
    till dess betalning sker,

c. 25 393 kr (avseende lön för februari månad 2023) från den 24 mars 2023
    till dess betalning sker,

d. 39 500 kr (avseende lön för mars månad 2023) från den 25 april 2023 till
    dess betalning sker,

e. 39 500 kr (avseende lön för april månad 2023) från den 25 maj 2023 till
    dess betalning sker,

f. 39 500 kr (avseende lön för maj månad 2023) från den 25 juni 2023 till
    dess betalning sker,

g. 39 500 kr (avseende lön för juni månad 2023) från den 25 juli 2023 till dess
    betalning sker,

h. 39 500 kr (avseende lön för juli månad 2023) från den 25 augusti 2023 till
    dess betalning sker,

i. 39 500 kr (avseende lön för augusti månad 2023) från den 25 september
    2023 till dess betalning sker, och

j. 36 850 kr (avseende upparbetad semesterersättning) från den 30 september
    2023 till dess betalning sker.

Spira har bestridit käromålet och endast vitsordat sättet att beräkna ränta. Spira har
anfört att om bolaget skulle anses ha brutit mot turordningsreglerna i LAS, så bör den
ekonomiska kompensationen bestämmas utifrån att en nyanställd ekonomiassistent år
2022 hade en månadslön om 27 000 kr.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                Sid 4
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

GRUNDER

AK

1. Diskrimineringsersättning
AK har blivit utsatt för sexuella trakasserier enligt 1 kap. 4 § 5 diskrimineringslagen
(2008:567), av ML som vid tiden var hennes närmaste chef på Spira. Hon blev den 6
oktober 2022 uppsagd från sin anställning av ML endast på grund av att hon några
månader tidigare, den 21 maj 2022, hade gjort en anmälan till Spiras HR-chef CF om
de sexuella trakasserier som hon själv och andra anställda på Spira hade blivit utsatta
för.

Spira har, genom att säga upp AK, brutit mot repressalieförbudet i 2 kap. 18 §
diskrimineringslagen. Spira har vidare underlåtit att vidta åtgärder mot de sexuella
trakasserierna i strid med 2 kap. 3 § diskrimineringslagen. Spira är därmed skyldigt att
utge diskrimineringsersättning till AK i enlighet med
5 kap. 1 § diskrimineringslagen.

2.1 Saklig grund för uppsägning (allmänt skadestånd i första hand)
AK har blivit uppsagd utan att det förelegat saklig grund därtill. Spira har angett
arbetsbrist som skäl för uppsägningen, men ingen egentlig arbetsbrist har förelegat.
Uppsägningen har i stället grundat sig på omständigheter som är hänförliga till AK
personligen på grund av hennes anmälan om sexuella trakasserier, varför uppsägningen
varit i strid med 7 § LAS. Spira är därmed skyldigt att utge allmänt skadestånd med
150 000 kr för denna kränkning i enlighet med
38 § LAS.

2.2 Turordning och företrädesrätt (allmänt skadestånd i andra hand)
Spira har inte vidtagit någon omplaceringsutredning och turordningsreglerna har inte
följts vid uppsägningen. Spira har därmed brutit mot 22 § LAS genom att säga upp
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                                Sid 5
Avdelning 3                                                                  T 11598-22
                 2024-02-16

AK, med arbetsbrist uppgivet som skäl, utan att iaktta turordningsreglerna.

Spira har i vart fall brutit mot reglerna om företrädesrätt till återanställning enligt 25
§ LAS, genom att inte erbjuda AK tjänsten som butikssupport.

Spira är således skyldigt att i andra hand utge allmänt skadestånd med 50 000 kr på
denna grund.

3. Ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterersättning

Spira har på sätt enligt nedan gjort löneavdrag från AK:s lön och som

skäl för detta angett ”tjänstledighet” eller ”olovlig frånvaro”, men AK har varit
arbetsbefriad med lön under sin uppsägningstid. Något löneavdrag har Spira således
inte haft rätt att göra. Därtill yrkas skadestånd motsvarande lön för tiden efter
uppsägningstidens slut och semesterersättning.

Beloppet 343 938 kr är framräknat på följande sätt:

39 500 kr avser lön för hela november månad 2022; löneavdrag har skett för en
hel månad och i lönebeskedet är detta angivet som ”tjänstledighet”,
5 195 kr avser lön för den 1-4 december 2022; löneavdrag har skett för fyra
dagar och i lönebeskedet är detta angivet som ”olovlig frånvaro”,
25 393 kr avser skadestånd motsvarande lön för den 11-28 februari 2023,
39 500 kr avser skadestånd motsvarande lön för mars månad 2023,
39 500 kr avser skadestånd motsvarande lön för april månad 2023,
39 500 kr avser skadestånd motsvarande lön för maj månad 2023,
39 500 kr avser skadestånd motsvarande lön för juni månad 2023,
39 500 kr avser skadestånd motsvarande lön för juli månad 2023,
39 500 kr avser skadestånd motsvarande lön för augusti månad 2023, och
36 850 kr avser upparbetad semesterersättning, nämligen 12 procent på de nyss
angivna delbeloppen.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                Sid 6
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

Ränta ska utgå från lönernas och semesterersättningens respektive förfallodagar.

Spira

1. Diskrimineringsersättning
Det bestrids att ML utsatt AK eller någon annan medarbetare för olämpligt beteende
eller sexuella trakasserier. ML:s eventuella beteende har under alla omständigheter
inte utgjort några sådana trakasserier som avses i diskrimineringslagen. Med
anledning av AK:s anmälan utredde Spira omständigheterna kring de uppgivna
trakasserierna och vidtog de åtgärder som skäligen kunde krävas.

Det bestrids att uppsägningen utgör en repressalieåtgärd på grund av att AK gjort en
anmälan om sexuella trakasserier. Spira har inte utsatt AK för några repressalier på
grund av hennes anmälan. Uppsägningen skedde på grund av arbetsbrist och har inget
som helst samband med hennes anmälan.

2.1 Saklig grund för uppsägning (allmänt skadestånd i första hand)
Uppsägningen, som skett på grund av arbetsbrist, är sakligt grundad.

2.2 Turordning och företrädesrätt (allmänt skadestånd i andra hand)
AK har inte haft tillräckliga kvalifikationer för någon tjänst som innehas av någon
tjänsteman på driftsenheten i Malmö med kortare anställningstid än henne, dvs. inom
samma driftsenhet och kollektivavtalsområde. Spira har därför inte gjort sig skyldigt
till något turordningsbrott. Bolaget har efter uppsägningen av AK inte nyanställt
någon person till en roll som hon haft tillräckliga kvalifikationer för.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                Sid 7
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

3. Ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterersättning
AK har inte varit arbetsbefriad med lön under sin uppsägningstid. Spira har tydligt
meddelat AK om detta. Vad avser yrkandet om ekonomiskt skadestånd för tiden efter
uppsägningstidens slut bestrids det eftersom bolaget haft saklig grund för uppsägning.
Om tingsrätten skulle finna att uppsägningen inte varit sakligt grundad, så har AK haft
en skyldighet att begränsa sin skada genom att söka nytt arbete, vilket hon inte gjort.
Eftersom bolaget senare minskat personalen ytterligare, så hade AK hur som helst
blivit uppsagd senast under våren 2023; hon är därför under alla omständigheter inte
berättigad till något skadestånd för tiden efter våren 2023.

AV PARTERNA ÅBEROPADE OMSTÄNDIGHETER

AK

1. Diskrimineringsersättning
Under senvåren 2022 fick AK under ett samtal med hennes arbetsledare TÖ reda på att
TÖ hade blivit utsatt för sexuella trakasserier av ML, att hon blivit vägrad av CF att
göra en anonym anmälan och i stället blivit informerad om att ML skulle bli
underrättad om vem som hade anmält honom om en sådan anmälan gjordes. De
sexuella trakasserierna bestod i att ML alltid stirrade på TÖ:s bröst när de två
samtalade med varandra. AK märkte själv av samma beteende från ML och upplevde
det som mycket obekvämt och kränkande. Hon hade även blivit informerad tidigare av
två manliga kollegor att varje gång ML besökte lagret så stirrade han på de kvinnliga
lagerarbetarnas kroppar.

AK hade inte velat göra någon anmälan om sina egna eller andra kollegors upplevelser
på grund av risken för repressalier, men efter att hon hört TÖ:s berättelse så tog hon
kontakt med CF för att själv göra en
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                Sid 8
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

anmälan. AK bad i samband med detta även CF och verkställande direktören JK att
vidta åtgärder för att se till att beteendet inte upprepades. Inga åtgärder vidtogs
emellertid utan Spira valde i stället att ignorera ML:s kränkande beteende, vilket har
fortsatt därefter.

2.1 Saklig grund för uppsägning (allmänt skadestånd i första hand)
Den 6 oktober 2022 blev AK kallad på möte av ML. Han informerade då henne om
att hennes tjänst inom kort skulle upphöra på grund av arbetsbrist. Hon överräcktes
därefter ett uppsägningsbesked för underskrift. Uppsägningen skedde utan någon
förvarning och hon blev mycket chockad av detta. Hon bad därför om att få
återkomma för signering vid ett senare datum. ML bokade in ett nytt möte måndagen
den 10 oktober 2022. Direkt efter mötet den 6 oktober 2022 tog emellertid ML utan
någon förklaring AK:s företagsdator och ändrade lösenorden på den e-post och
programvara som hon använder i tjänsten. Sedan eskorterade ML och resten av
ledningen, SJ och CF, AK till hennes kontor på lagret för att hämta hennes saker. Hon
fördes därefter direkt till utgången. AK upplevde situationen som att hon behandlades
som någon som hade gjort något olagligt och inte längre ansågs behörig att ens vara
kvar på arbetsplatsen.

Spira har genom ovanstående åtgärder sagt upp AK från hennes tjänst. Saklig grund
för uppsägning har saknats, eftersom någon egentlig arbetsbrist inte har förelegat. Vad
Spira anfört om ett besvärligt omvärldsläge 2022 med hög inflation, ökade
omkostnader och minskad försäljning stämmer inte. Uppsägningen har endast varit
motiverad av Spiras önskemål att säga upp AK, som det inte har förelegat sakliga skäl
för att säga upp. Fråga är därför om s.k. fingerad arbetsbrist.

Spiras påstående om behov av personalneddragning har inom kategorin tjänstemän
endast berört AK. Av turordningslistan framgår att Spira på tjänstemannasidan under
2022, då man av ekonomiska skäl anfört behov av
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                Sid 9
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

personalneddragningar, anställt en butikssupport, en ekonomiassistent, en regionchef,
en IT-tekniker, en inköpare och en redovisningsansvarig.

Någon annan förklaring till uppsägningen har inte framförts från Spiras sida. Det är
därmed svårt att dra någon annan slutsats än att AK sades upp på grund av den
anmälan om sexuella trakasserier som hon gjorde. Det faktum att AK sagts upp trots
att hon inte var näst på tur enligt turordningsreglerna, talar starkt för att det fanns ett
direkt samband mellan uppsägningen och AK:s anmälan om sexuella trakasserier.

2.2 Turordning och företrädesrätt (allmänt skadestånd i andra hand)
Även om arbetsbrist skulle anses ha förelegat var det ändå inte aktuellt att säga upp
AK, eftersom hon inte var den som stod på tur att sägas upp enligt
turordningsreglerna.

Tillsättningen av tjänsterna som butikssupport och ekonomiassistent nämnda ovan har
skett i nära anslutning till uppsägningen av AK den 6 oktober 2022.
Ekonomiassistenten tillsattes den 15 september 2022 och butikssupporten tillsattes den
10 oktober 2022, vilket framgår av den turordningslista som Spira upprättat och
genomgått enligt skrivelse av den 3 oktober 2022. I skrivelsen uppger Spira att man
vid genomgång av turordningslistan funnit att AK inte matchar de tjänster som skulle
kunna vara aktuella och inte har den kompentens som krävs. AK ifrågasätter att någon
turordningslista varit upprättad och att omplaceringsutredning skett på sätt som påstås.
Detta då turordningslistan innehåller en tjänst (butikssupport) där anställningen
påbörjades först den 10 oktober 2022, dvs. en vecka efter nämnda skrivelse och tio
dagar efter förhandlingen med Unionen den 30 september 2022 där det konstaterades
att en tjänsteman blir övertalig.

I informationen som Spira uppger att bolaget lämnat inför MBL-förhandlingar
genomförda med Unionen är butiksupporten med i organisationsschemat, trots att den
personen anställdes först tio dagar efter förhandlingen.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 10
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

Båda tjänsterna (butikssupport och ekonomiassistent) hade kunnat erbjudas AK genom
omplacering i stället för uppsägning och nyanställning av annan. AK har haft
tillräckliga kvalifikationer för båda dessa tjänster, dvs. hon uppfyller de faktiskt
tillämpade minimikrav som uppställs vid nyrekrytering för de aktuella tjänsterna. Spira
har bevisbördan för motsatsen. Redan vid oklarhet huruvida omplacering hade kunnat
ske, följer av praxis att omplaceringsskyldigheten inte anses fullgjord. Spira uppfyllde
aldrig sin omplaceringsskyldighet då ingen omplaceringsutredning utfördes innan AK
sades upp.

För det fall Spira först efter uppsägningen planerat att anställa butikssupporten, trots
vad som framgår av informationen som Spira lämnat inför MBL-förhandlingarna och
Spiras skrivelse av den 3 oktober 2022, har Spira brutit mot reglerna om företrädesrätt
till återanställning enligt 25 § LAS, genom att inte erbjuda AK tjänsten som
butikssupport. Anställningen av butikssupporten har skett under AK uppsägningstid,
hon är före butikssupporten i turordningen och har tillräckliga kvalifikationer för
anställningen.

Den person som anställdes som butikssupport hade endast på grund av en tidigare
anställning i Spira längre sammanlagd anställningstid än AK. Att just den personen
anställdes skedde i syfte att kringgå reglerna i LAS.

3. Ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterersättning
AK har varit arbetsbefriad med lön under sin uppsägningstid från och med
uppsägningen den 6 oktober 2022. Det finns det både korrespondens per SMS och e-
post som bekräftar att parterna ursprungligen varit överens om detta. Efter det att en
överenskommelse om arbetsbefrielse hade träffats, kunde inte Spira ensidigt återkalla
den överenskommelsen. Därutöver har AK varit sjukskriven i perioder.
MALMÖ TINGSRÄTT      DOM               Sid 11
Avdelning 3                      T 11598-22
                     2024-02-16
              Spira

1. Diskrimineringsersättning
Den 11 maj 2022 berättade AK för CF att en annan medarbetare, TÖ, upplevde att ML
flackade med blicken och tittade konstigt på henne, vilket TÖ tyckte var obehagligt.
AK sade också att det var flera på lagret som hade upplevt att ML hade tittat konstigt
på dem. CF frågade vilka det var, men AK ville inte berätta det. När CF förklarade att
hon ville veta vilka dessa personer var för att Spira skulle kunna utreda händelserna
uttryckte AK ”då kan vi säga att det är jag”. CF kallade TÖ till ett möte för att höra
hennes version. TÖ berättade att hon upplevde att ML inte tittade henne i ögonen utan
snarare flackade runt med blicken vilket hon tyckte var obehagligt. TÖ sade inte att
ML specifikt hade tittat på hennes bröst. CF framhöll för såväl TÖ som AK att det var
bra att de hade berättat om sina upplevelser och att Spira hade nolltolerans mot alla
former av trakasserier och diskriminering.

Spira utredde omständigheterna kring de påstådda trakasserierna. CF hade samtal med
ML, AK och TÖ den 11 och 12 maj 2022. Vid samtliga möten den 11 maj 2022 var
även JK med. CF hade även individuella möten med AK, ML och TÖ den 12 maj
2022. Enligt TÖ hade inte ML tittat specifikt på hennes bröst och TÖ hade inte heller
sagt det till AK. TÖ hade däremot sagt till AK att ML hade tittat på henne på ett
konstigt sätt. ML blev chockad och tog mycket illa vid sig av anklagelserna. Han
menade att han var en introvert person som ibland kunde ha svårt att möta blickar när
han samtalade med människor och att det därför kunde upplevas som att han flackade
med blicken. Han hade inte menat att orsaka obehag för någon. I fortsättningen skulle
han tänka på att möta blickar när han samtalade med Spiras medarbetare. AK och
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 12
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

TÖ ansåg att de hade fått en bra förklaring och AK uppgav också vid samtalen att hon
egentligen inte känt sig särskilt utsatt utan mest hade velat vara ett stöd för TÖ.

Under tiden från och med den 13 maj till och med den 26 maj 2022 hade Spira
löpande muntliga avstämningar om läget med både AK och TÖ. Båda förklarade att
de kände sig trygga med samtalen och hanteringen av anmälningarna.

Den 27 maj 2022 hade CF strukturerade uppföljningsmöten med ML, AK och TÖ
ansåg att hela situationen hade blivit onödigt uppförstorad och bad ML om ursäkt för
vad han utsatts för, eftersom det enligt TÖ inte fanns något skäl för anmälan. TÖ
ansåg att frågan var utagerad. AK och TÖ ansåg att allt fungerade bra och förklarade
att det inte behövdes några fler uppföljningsmöten. Såväl AK som TÖ ansåg att
samarbetet med ML därefter fungerade bra. I slutet av augusti 2022 kom AK in på
JK:s kontor och berättade spontant att hon och ML samarbetade väldigt bra och att de
hade en bra dialog. Efter maj månad 2022 har varken AK eller någon annan påtalat
att ML skulle ha betett sig på något olämpligt sätt.

ML:s eventuella beteende utgör under alla omständigheter inte några trakasserier i
diskrimineringslagens mening. Helt bagatellartade händelser ska inte betraktas som
trakasserier. Det ska vara fråga om märkbara och tydliga kränkningar. Den som
trakasserar måste förstå att hans eller hennes beteende kränker någon på ett sätt som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Den trakasserande bör göra
klart för den som trakasserar att beteendet upplevs som kränkande. När ML fått klart
för sig att hans flackande blickar upplevts som obehagliga har han upphört med sitt
beteende.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 13
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

2.1 Saklig grund för uppsägning (allmänt skadestånd i första hand)
På grund av ett besvärligt omvärldsläge 2022, med hög inflation och ökade
omkostnader, minskade Spiras försäljning under sommaren och hösten 2022 med cirka
10 procent jämfört med 2021. Spira bedömde att det ekonomiskt svåra läget skulle
hålla i sig en längre tid, troligen i ett till två år. Spira var därför tvunget att se över sina
omkostnader. Redan under våren 2022 hade planer förberetts hur en sådan
neddragning skulle kunna gå till, om behov uppstod. Planen vara att personalstyrkan
på lagerenheten kunde reduceras. På arbetarsidan fanns elva heltidsanställda och två
deltidsanställda. De tjänster som fanns där var en lagerledare, två förmän, åtta
heltidsanställda lagerarbetare och två deltidsanställda lagerarbetare. Spira fattade
beslut om att ta bort en heltidstjänst som lagerarbetare och efter
organisationsförändringen skulle det således finnas tio heltidstjänster och två
deltidstjänster som arbetare på lagret. Vidare konstaterade Spira att bolaget hade alltför
många ledare på lagret i förhållande till antalet anställda där. Spira fattade därför
beslut om att dra in tjänsten som lagerchef på tjänstemannasidan, vilket alltså var AK:s
tjänst. När det gällde de arbetsuppgifter som ingick i rollen som lagerchef skulle
personalansvaret flyttas över till AK:s chef ML, som har befattningen
”Supply Chain Manager” (på svenska logistikchef) och är chef över lageravdelningen,
medan den dagliga driften skulle skötas av arbetsledare och förmän på arbetarsidan.

Tankarna att genomföra den beskrivna besparingen föddes på ett ledningsgruppsmöte i
Spira den 15 september 2022. Före det mötet fanns det inte något preliminärt beslut
om neddragning, utan det fattades först på ledningsgruppsmötet.

Innan Spira fattade sitt definitiva slutliga beslut att förändra organisationen fördes
MBL-förhandlingar med såväl Unionen som Handelsanställdas förbund. MBL-
förhandlingarna med Unionen skedde den 30 september 2022 och förhandlingarna
med Handelsanställdas förbund skedde den 4 och den 10 oktober 2022. Inför
förhandlingarna fick fackförbunden information om skälen till neddragningarna. Som
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 14
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

framgår av protokollen från MBL-förhandlingarna hade fackförbunden inget att erinra
mot de planerade organisationsförändringarna.

Spira gjorde en omplaceringsutredning och konstaterade att det inte fanns några lediga
tjänster att omplacera AK till. AK hade inte tillräckliga kvalifikationer för någon
tjänst som innehas av de tjänsteman som hade kortare anställningstid än AK sades upp
från sin anställning på grund av arbetsbrist torsdagen den 6 oktober 2022, då hon
mottog ett uppsägningsbesked av CF och ML. AK vägrade att skriva under
uppsägningen och blev väldigt arg. ML förklarade då att hon kunde få gå hem och
komma tillbaka på måndagen den 10 oktober 2022 och skriva under beskedet. Spiras
avsikt var att bolaget och AK på måndagens möte skulle diskutera vilka uppgifter som
AK skulle utföra under sin uppsägningstid. Eftersom AK var arg befarade Spira att
hon skulle skada verksamheten och ML tog därför hand om hennes dator som han
skulle behålla till på måndagen. CF och Spiras ekonomichef SJ följde med AK till
lagret för att hon skulle kunna hämta de saker hon ville ta med sig hem över helgen.
Eftersom AK var arg och ledsen följde CF och SJ henne till utgången för att stötta
henne. ML var bara med när uppsägningsbeskedet lämnades och han ändrade inga
lösenord på datorn. Något möte kom dock aldrig till stånd måndagen den 10 oktober
2022 eftersom AK då sjukanmälde sig.

2.2 Turordning och företrädesrätt (allmänt skadestånd i andra hand)
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren iaktta turordningsreglerna i
22 § LAS. Har arbetsgivaren flera driftsenheter fastställs en turordning för varje enhet
för sig. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal fastställs en särskild turordning
för varje avtalsområde. Kan arbetstagaren endast efter omplacering beredas fortsatt
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 15
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

arbete gäller som förutsättning att arbetstagaren ska ha tillräckliga kvalifikationer för
det fortsatta arbetet.

Inför MBL-förhandlingen med Unionen upprättade Spira en turordningslista avseende
de tjänstemän som arbetade i Spira. Det fanns följande tjänster inom
kollektivavtalsområdet där innehavaren av tjänsten hade kortare anställningstid än
AK vid enheten i Malmö:

    - en tjänst som ekonomichef,
    - en tjänst som ekonomi-, HR-, VD- och kontorsassistent,
    - en tjänst som HR-chef,
    - en tjänst som masterdataansvarig,
    - en tjänst som strategisk inköpare,
    - en tjänst som ”Supply Chain Manager”,
    - en tidsbegränsad anställning som IT-tekniker (innehavaren har korta

         tidsbegränsade anställningar),
    - en tjänst som inköpare och
    - en tjänst som redovisningsansvarig.

Så gott som alla tjänster innehas av anställda som har en längre akademisk utbildning.
För samtliga roller uppställs krav på relevant utbildning och erfarenhet.

AK arbetade som lagerarbetare innan hon anställdes som lagerchef. Hon har ingen
akademisk utbildning eller annan relevant utbildning och inte heller yrkeserfarenhet
för någon av de tjänster inom turordningskretsen som innehas av anställda med
kortare anställningstid än henne.

När det gäller tjänsten som ekonomiassistent och systemsupport hade den person som
fick det arbetet, AJ, gått samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och hade
fyra års erfarenhet från liknande arbete vid försäkringsbolag när hon anställdes hos
Spira. Spira sökte i december 2021 en ekonomiassistent. AJ hade vidare arbetat på
Spira med innesälj/butikssupport mer än två år när hon
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 16
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

anställdes som ekonomiassistent av Spira. AJ fick tjänsten och tillträdde den i februari
2022. Under tiden på Spira gick AJ, delvis på arbetstid, en ekonomiutbildning och
undergick dessutom ett mentorsprogram under den dåvarande redovisningschefens
ledning. Inom ramen för mentorsprogrammet lärde sig AJ Spiras affärssystem och
processer. Vidare fick hon gå en utbildning i bland annat bokföring och redovisning
vid Malmö Folkuniversitet som omfattade två dagar i veckan under en flera månader
lång tid parallellt med att hon arbetade på Spira. AJ sa upp sig från sin anställning
som ekonomiassist och slutade den 3 september 2022. Efter att ha arbetat på sitt nya
jobb i endast tre dagar kontaktade AJ Spira och ville gå tillbaka till sin tjänst som
ekonomiassistent hos Spira. AJ anställdes på nytt den 15 september 2022.

Som framgår av kravprofilen i annonsen från december 2021 sökte Spira den gången
en person som hade ekonomisk utbildning på gymnasienivå eller yrkesutbildning samt
två till fem års arbetslivserfarenhet som ekonomiassistent. Vidare ställde Spira krav på
att sökanden skulle vara noggrann, strukturerad och ansvarsfull. AJ uppfyllde kraven.
Hon har kunskaper i bokföring och redovisning och har arbetat med ekonomi i
affärssystemet M3 och faktureringsprogrammet Medius. Hon har även i tidigare
anställningar erfarenhet från arbete som ekonomiassistent hos försäkringsbolag.

AK har varken en akademisk utbildning i ekonomi eller någon tidigare erfarenhet av
att arbeta som ekonomiassistent. Hon har inte heller relevant yrkeserfarenhet för
någon av de tjänster som finns kvar inom turordningskretsen. Hon arbetade som
lagerarbetare innan hon anställdes som lagerchef. Hon har vidare inte de personliga
egenskaper som krävs för tjänsten som ekonomiassistent eftersom hon är ostrukturerad
och har haft svårt för att utföra administrativa arbetsuppgifter. Hon har under sin tid
som lageransvarig inte lyckats hålla sina deadlines vad gäller just administrativa
uppgifter. Hon har arbetat med lagermodulen i affärssystemet M3 och enbart godkänt
fakturor i faktureringsprogrammet Medius. Hon har däremot inte arbetat med M3:s
ekonomimodul och inte heller arbetat med ekonomi och fakturering i
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 17
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

Medius. Hanteringen av ekonomi och fakturering i dessa program är avancerad och det
tar lång tid att lära sig arbetet.

När AJ återanställdes hade befattningen utvecklats på så sätt att den också innefattade
att vara ett stöd till såväl HR-chefen som den verkställande direktören, samt att
anställningen också kom att innefatta hantering av s.k. masterdata. Sedan hösten 2022
ställdes således högre krav på innehavaren av tjänsten när det gäller ordning och
noggrannhet, förmåga att planera inför deadlines, förmåga att upprätthålla
kommunikation med många kontaktytor samt samarbetsförmåga.

Tjänsten som butikssupport var vid tiden för omplaceringsutredningen redan tillsatt
med JT. Behovet av att anställa en butikssupport hade uppstått under sommaren, i och
med att den tidigare innehavaren av den uppgiften i stället hade börjat arbeta som
inköpare. Det rörde sig således om en ersättningsrekrytering. Spira kontaktade redan
under sommaren JT, som tidigare arbetat hos Spira, och frågade om hon var
intresserad av tjänsten som butikssupport. JT skrev under sitt anställningsavtal den 11
september 2022. Eftersom JT hade en månads uppsägningstid hos sin dåvarande
arbetsgivare kunde hon börja hos Spira först den 10 oktober 2022. JT hade på grund
av sin tidigare anställning längre sammanlagd anställningstid hos Spira än vad AK
hade, varför hon gick före AK i turordningshänseende. Det spelar därför ingen roll att
AK i och för sig hade tillräckliga kvalifikationer för en anställning som butikssupport.

Det anförda innebär att AK inte hade tillräckliga kvalifikationer för en tjänst som
innehades av någon tjänsteman på driftsenheten i Malmö med kortare anställningstid
än henne, dvs. inom samma driftsenhet och kollektivavtalsområde.

Spira hade akuta behov av att minska sina kostnader. Det var emellertid först i mitten
av september månad 2022 som ledningen hade fått ta del av siffror som visade att den
negativa ekonomiska trenden var allvarlig. Som framgått av det föregående var det i
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                                     Sid 18
Avdelning 3                                                                        T 11598-22
                 2024-02-16

anslutning till ett ledningsgruppsmöte den 15 september 2022 som Spira bestämde sig
för att, efter genomförda MBL-förhandlingar, dra ner verksamheten. I sammanhanget
kan det också noteras att Spira den 23 februari 2023 påkallat MBL-förhandling med
Unionen om att minska säljkåren med nio heltidstjänster.

Spira har mot bakgrund av det ovan anförda inte gjort sig skyldigt till något
turordningsbrott i 22 § LAS.

3. Ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och semesterersättning
AK blev arbetsbefriad på torsdagen och fredagen, men skulle komma in på måndagen
den 10 oktober 2022. Hon sjukanmälde sig dock på måndagen och hade ett sjukintyg
som gällde i 10–14 dagar från den 10 oktober 2022. Det har aldrig varit tal om att AK
ska ha varit arbetsbefriad med lön på det sätt som hon påstår. Spira uppmanade AK att
inställa sig för arbete när bolaget fick besked om att hon inte längre var sjukskriven
men AK vägrade trots det att inställa sig. Först efter ett flertal kontakter med AK:s
tidigare ombud inställde hon sig för att arbeta måndagen den 5 december 2022.

AK har under alla förhållanden inte försökt begränsa sin skada, eftersom hon inte
aktivt sökt arbete.

UTREDNING I MÅLET
Parterna har i målet åberopat en hel del skriftlig bevisning, som i relevanta delar
redovisas i det följande.

På AK:s begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med henne själv, samt
vittnesförhör med SJS, PÖ, MK, GR och AW.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                         Sid 19
Avdelning 3                                                            T 11598-22
                 2024-02-16

På Spiras begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med SJ, samt
vittnesförhör med JK, CF, ML, TÖ, IC, MS, ES och AB.

De vid tingsrätten hörda personerna har i huvudsak berättat följande.

AK: Hon började arbeta på Spira i augusti 2015. Inledningsvis hade hon ett vikariat
som lagerarbetare, men snart fick hon en fast anställning och från februari 2016 blev
hon arbetsledare på lagret. Ytterligare en tid senare, under år 2018, blev hon lagerchef.
En kort tid efter att hon började som lagerchef, började GR på företaget och han var då
hennes närmaste chef. – Hon gick inledningsvis olika utbildningar genom arbetet, men
hon var i mångt och mycket självlärd. Hennes ansvarsområde var stort och ibland var
det svårt att hinna med allt som behövde göras, trots att hon arbetade hårt och mycket.
När det skedde berodde det snarare på organisationen än på henne. – ML kom till
företaget den 9 december 2021 och blev då hennes chef. Det var tufft att strax före jul
få en ny chef som inte kunde rutinerna. Hon kände sig tidigt obekväm i möten med
hono m.
En av hennes medarbetare, TÖ, kom till henne och berättade att hon hade försökt prata
med HR-chefen CF om hur hon upplevde ML. TÖ hade önskat få göra en anonym
anmälan, men CF hade sagt att det inte var möjligt. Enligt TÖ hade CF på något sätt
jämfört med att någon hade ätit upp någon annans matlåda. CF:s bemötande hade gjort
TÖ ledsen. De två åkte på en biltur för att TÖ skulle kunna prata av sig. När de kom
tillbaka till företaget gick hon själv upp till CF för att diskutera det som TÖ berättat.
CF gick inledningsvis från ett ledningsgruppsmöte för att ta samtalet. Senare under
dagen pratade de mer ordentligt och då deltog även bolagets dåvarande vd, JK, och TÖ
i diskussionen. TÖ berättade om att hon dagen före hade haft ett möte med ML, under
vilket dennes blick fastnade orimligt länge på hennes bröst. Enligt TÖ var det inte
första gången som det skedde, men den här gången var det så illa att hon hade bestämt
sig för att anmäla det. När TÖ
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 20
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

berättat om sina upplevelser förklarade hon (AK) att även hon ville anmäla ML:s
beteende, eftersom hon flera gånger upplevt samma sak som TÖ. Hon berättade för de
andra om hur hon upplevt ML:s blickar som så jobbiga att hon anpassat sin klädsel för
att undgå dem. JK tyckte det var konstigt att hon själv inte hade anmält det tidigare,
men hon förklarade då att hon för egen del inte upplevt det som lika jobbigt som TÖ
verkade göra. – Efter den inledande anmälan hölls det en del samtal mellan de
inblandade. Hon berättade i samband med detta för CF att ett par av killarna på lagret
hade påpekat att de noterat att ML vid sina besök på lagret tittade olämpligt på
kvinnorna som arbetade där. Den skriftliga rapporten som sluter an till anmälan har
hon sett först under handläggningen vid tingsrätten.

SJS: Hon arbetade tidigare som operativ chef på Spira och hade då en del med AK att
göra. AK skötte sitt arbete bra. – När ML kom till företaget kände hon genast att han
betedde sig lite annorlunda. Hon försökte själv undvika att vara i hans närhet och ville
helst inte vara i samma rum som honom. Hon har aldrig tidigare haft den känslan i
förhållande till någon kollega. Hon blev inte förvånad när hon hörde att kvinnor på
arbetsplatsen brukade välja kläder för att undvika ML:s blickar. Vid ett tillfälle skulle
hon ner på lagret för att titta på blommor, där hon träffade på TÖ som grät
jättemycket. TÖ berättade att hon hade varit på ett möte med ledningsgruppen för att
berätta om upplevelserna med ML. TÖ berättade att hon för ledningen hade berättat
hur hon upplevde ML:s blickar, men att CF då hade sagt åt henne att inte göra sig
själv till ett offer. TÖ hade trott att hon skulle få ledningens stöd, men ledningens
hantering gjorde henne väldigt ledsen. Vid ett annat tillfälle pratade två killar på lagret
med henne om att de tyckte att tjejerna på lagret verkade besvärade av hur ML tittade
på dem. De två killarna frågade henne om de borde prata med ledningen om saken,
vilket hon uppmanade dem att göra. I något skede kom AK in i samtalet, så hon hörde
också vad killarna berättade.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 21
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

PÖ: Han arbetade som konsult hos Spira från hösten 2018 till sommaren 2022. Han
arbetade med inköp, men hade en del med AK att göra. AK skötte i stora delar sitt
arbete bra. Han träffade även TÖ på arbetsplatsen och vet att hon var obekväm med
att sitta ensam på möten med den dåvarande logistikchefen ML, eftersom hon
upplevde att denne tittade på henne lite speciellt.

GR: Hon arbetade på Spira som logistikchef mellan augusti 2021 och januari 2022.
Hon var då alltså AK:s chef. AK skötte sitt arbete bra och tog ett stort ansvar. Det
kunde hända att AK prioriterade vissa saker före andra, men det var inte något
anmärkningsvärt.

GR: Han arbetade på Spira som logistikchef från 2019 till 2021-22. Under hans tid
genomfördes ett utbyte av datorsystem, vilket inte gick så bra. Han och AK arbetade
hårt för att få saker att fungera. Det var en hård press på AK, som såg till att de
viktigaste delarna av jobbet blev gjort. Det innebar ibland att AK drev sina
medarbetare hårt, men det var det som ledningen krävde av henne. Under den tid de
två arbetade tillsammans stärkte företaget sitt HR-stöd genom att CF kom in i
företaget. Då krävdes det av AK att hon skulle göra en helomvändning i sitt
ledarskap. Omvändningen inbegrep en del coachning från hans och CF:s sida. Från
det att CF kom in i företaget fanns det en konflikt mellan henne och AK. CF gick hårt
åt många av medarbetarna på lagret och då hamnade AK i kläm. Han fick hantera
konflikten genom att återkommande prata med dem båda. – Det fanns under lång tid
ett problem kring lagersaldot av lagervagnar. AK hade en del i hanteringen av detta,
men kunde inte ensam lastas för det problemet.

AW: Han arbetar sedan sex år tillbaka på Spiras lager. Han arbetar framför allt som
plockare på godsmottagningen, men gör även andra saker inom företaget. Hans fru
arbetar också på företaget. – När AK arbetade på
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 22
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

företaget var hon hans chef. Han tyckte att AK var en bra chef. – Han och hans
arbetskamrat tyckte det var konstigt att ML brukade komma ner på lagret och titta på
tjejernas bröst och rumpor. De tyckte inte att det var OK att en chef betedde sig på det
sättet. Han och arbetskamraten pratade om detta med AK och TÖ.

SJ: Hon är numera vd och ekonomichef, men tidigare hade hon endast rollen som
ekonomichef. Det är svårt att få lönsamhet i Spiras bransch. Under verksamhetsåret
2022 siktade de på ett nollresultat. Fram till juni månad såg det bra ut. När de kom
tillbaka efter semestern insåg hon att det kommit en hel del returer från det som
levererats ut inför midsommar. Det skulle visa sig ha en stor negativ inverkan på
prognoserna. Före sommaren hade prognosen för helåret varit en förlust på cirka
400 000 kr, men i september visade helårsprognosen på en förlust om 4,5 miljoner kr.
I mitten av september månad hade de ett ledningsgruppsmöte, där den senaste
ekonomiska prognosen diskuterades. Underlaget för mötet blev klart bara någon dag
före mötet. På grund av den dåliga prognosen bestämde de sig för att dra ner på
personalen på lagret. Anställningen som lagerchef, som innehades av AK,
rationaliserades bort liksom en plockare. – Hon var själv inte direkt inblandad i mötet
där AK skulle få sitt uppsägningsbesked, men CF och ML hade bett henne finnas
stand-by, eftersom de förstod hur beskedet skulle kunna tas emot. De hade i förväg
bestämt sig för att erbjuda AK att gå hem den dagen och det var också en del av
planeringen att hon skulle följa AK ut. Det fanns en oro att AK skulle kunna agera
destruktivt, men framför allt fanns hon där som ett stöd. – Senare beslutade Spira om
ytterligare nedskärningar av personalstyrkan. Under perioden från hösten 2022 till
hösten 2023 drogs antalet årsarbetskrafter ned med cirka 25 procent. Under hösten
2023 behövde de dock rekrytera en ny lageransvarig. Beslutet utlöstes av att vissa
anställda, bland annat TÖ, valt att lämna företaget. Det var inte aktuellt att återanställa
AK, eftersom det – efter det att AK hade lämnat företaget – hade blivit tydligt att AK
misskött många av sina åtaganden och
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 23
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

dessutom betett sig illa mot sina medarbetare. Beslutet att anställa en ny lageransvarig
fattades kring den 8-10-12 november 2023, varefter annonsen lades ut den
16 november 2023. – AK var inte aktuell för tjänsten som ekonomiassistent, eftersom
hon saknade erforderlig noggrannhet, struktur och prioriteringsförmåga. Dessutom
skulle hon inte ha passat in i det samarbete som finns inom det lilla team som hanterar
ekonomifrågorna.

JK: Han var vd i Spira från år 2018 till april 2023. – AK anmälde den 11 maj 2022 att
ML hade tittat på TÖ. En utredning initierades och under den bad ML om ursäkt för
om någon uppfattat det som att han tittat otillbörligt på någon. Utredningen kom fram
till att allt var ett stort missförstånd; ML kunde stundtals flacka med blicken och det
hade TÖ tyckt var obehagligt. TÖ påstod aldrig att ML hade tittat på hennes bröst.
Efter att detta retts ut tyckte både AK och TÖ att det hela hanterats bra och att de ville
gå vidare. Därefter verkade samarbetet fungera bra. – Under våren och försommaren
2022 såg helårsresultatet ut att bli bra. Under sommaren vände försäljningen ned,
vilket ledde till behov av kostnadsneddragningar. På lagret fanns många chefer, så där
såg ledningen en möjlighet att spara pengar. Även i övrigt vidtogs olika åtgärder för
att spara in kostnader. – Under sommaren 2022 uppstod ett behov av att
ersättningsrekrytera en person som skulle arbeta med butikssupport. Han kontaktade
en kvinna som tidigare hade varit anställd i bolaget, och kom så småningom överens
med henne om att hon skulle komma tillbaka som just butikssupport. – Det var inte
möjligt att omplacera AK till befattningen som ekonomiassistent, sådan som den
kommit att utvecklas, eftersom AK inte var tillräckligt strukturerad och noggrann.

CF: Hon började under år 2020 som HR-chef på Spira. Med befattningen följer också
att hon sitter i bolagets ledningsgrupp. – Den 11 maj 2022 kom AK till henne och
berättade att TÖ känt sig illa till mods över hur ML tittat på hennes bröst. AK
berättade att
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 24
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

ML tittat även på henne och även att ytterligare personer var utsatta. Det här var
första gången som hon hörde talas om detta; TÖ hade alltså inte kommit till henne
tidigare med detta. Eftersom det var en så allvarlig anklagelse tog hon genast in JK i
diskussionen. Efter en stund tog de även in TÖ i samtalet. TÖ förklarade att hon
tyckte att det var obehagligt att ML vid samtal med henne flackade med blicken. Med
anledning av anmälan satte hon i gång samtal med de inblandade. ML blev chockad
av det som påstods och förklarade att han ibland kunde ha svårt att titta folk han
pratade med i ögonen, men att han inte tittade på kvinnors bröst. ML bad om ursäkt
till såväl AK som TÖ för om han gjort något som uppfattats så och underströk att han
framöver skulle tänka på var han fäste blicken. Både AK och TÖ tyckte att frågan nu
var utredd. De sista strukturerade samtalet hölls den 26 eller 27 maj 2022. TÖ bad då
ML om ursäkt för det som han hade blivit utsatt för. Som hon uppfattade det så
fungerade det sedan bra mellan å ena sidan ML och å andra sidan AK och TÖ. –
Bolagets ekonomi blev drastiskt sämre under sommaren-hösten 2022. Bolagets
kostnader ökade, samtidigt som försäljningen minskade. På grund av det ekonomiska
läget beslutade bolaget vid ett ledningsgruppsmöte i september 2022 att ta bort rollen
som lagerchef och därtill minskades antalet lagerarbetare med en. Uppsägningarna
föregicks dock av MBL-förhandlingar, inför vilka det togs fram en turordningslista.
Eftersom det var AK anställning som var berörd, övervägdes det om AK kunde
omplaceras till någon annan tjänst, men det fanns ingen sådan möjlighet. AK var inte
tillräckligt kvalificerad för uppdraget som ekonomiassistent, eftersom den tjänsten
hade utvecklats till mer än vad AK kunde förväntas klara av; AK var nämligen inte
tillräckligt noggrann och ordningsam och hade dessutom svårt att hålla deadlines.
Därtill var AK svår att samarbeta med. AK har i målet ifrågasatts turordningslistans
datering, men den upprättades den dag som bolaget påstår; att datafilen har en annan
datering i sin metadata beror på att det var en pdf som skickades över och datumet i
metadatan avser skapandet av pdf-versionen. – Bolaget
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 25
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

har fortsatt med ytterligare neddragningar av mängden personal, eftersom ekonomin
varit fortsatt ansträngd. Bland annat minskades säljarstyrkan avsevärt. I bolagets
centrala ledning avvecklades logistikchefen ML:s anställning och den tidigare vd:n JK
fick sluta, varvid den tidigare ekonomichefen SJ fick ett kombinerat uppdrag att vara
såväl vd som ekonomichef. – Hon och ML underrättade AK om uppsägningen av
henne. AK blev chockad, upprörd och arg. De sade åt AK att gå hem och smälta
beskedet och bad henne komma tillbaka för ytterligare ett möte på måndagen. Hon
och SJ följde som ett stöd med AK när AK hämtade sina saker på lagret och därefter
följde de henne ut. Tanken var att AK på måndagen skulle underteckna en bekräftelse
av att hon fått uppsägningsbeskedet. Därtill var tanken att de skulle diskutera vad AK
skulle göra under uppsägningstiden. AK sjukskrev sig dock på måndagen och hävdade
senare – via sitt dåvarande ombud – att hon var arbetsbefriad. Arbetsgivaren hade
dock aldrig avsett att arbetsbefria AK, vilket bolaget tydliggjorde.

ML: Han var Supply Chain Manager, alltså logistikchef, på Spira från den 9 december
2021. – CF blev under ett ledningsgruppsmöte i maj 2022 akut uppsökt av AK, som
var väldigt upprörd. Det visade sig snart att AK påstod att han hade tittat konstigt på
AK och TÖ. Ingen pratade då om några sexuella trakasserier. Det hela kom helt
oväntat för hans del. Han har inte tittat på kvinnorna på något olämpligt sätt. Han
förklarade dock att om det uppfattats på det sättet, så bad han om ursäkt. Han försökte
tänka ut vad som kunde orsakat detta, och vet då att han ibland kan vara obekväm med
att titta andra i ögonen, och att hans blick då kan flacka. – På grund av anmälan hölls
det ett flertal samtal mellan de inblandade, där frågorna reddes ut. Därefter fungerade
relationerna bra igen. Han tyckte hela tiden att det hela hanterades konstigt, eftersom
ingenting egentligen hänt. – Under 2022 verkade ekonomin gå bra, men under
sommaren visade det sig att bolaget gick mot en stor förlust. Den dåliga prognosen
blev tydlig i september 2022. Det beslutades om en nedskärning av
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 26
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

anställningen som lagerchef och av en arbetare på lagret. Beskedet lämnades till AK på
ett möte den 6 oktober 2022. CF förklarade bakgrunden till beslutet för AK, som blev
väldigt ledsen och började gråta. AK fick beskedet att hon kunde gå hem och stanna
hemma resten av veckan, så skulle de ses igen på måndagen. Han och JK hade haft en
diskussion kring risken att AK skulle göra något för att skada företaget, och därför fick
hon inte ta med sig sin dator hem. SJ och CF följde med AK när hon hämtade sina
saker på lagret. – På måndagen sjukskrev sig AK, så det blev inget möte den dagen.
Han behövde komma åt hennes datorsystem för att kunna utföra hennes uppgifter och
därför bad han it-avdelningen att ändra lösenordet till AK:s konton. – Efter att AK
slutat, har han insett att hon hade misskött uppgiften att ha kontroll över lagervagnar.
Den dåliga kontrollen har kostat företaget mycket pengar. Han har också förstått att
AK återkommande betett sig illa mot de medarbetare som hon var chef för.

TÖ: Under år 2022 var hon arbetsledare på Spiras lager. Hon arbetar numera på ett
annat ställe. Hennes sista arbetsdag på bolaget var den 13 oktober 2023. – När ML
kom till företaget tyckte hon att han tittade olämpligt på henne, vilket hon tyckte var
obehagligt. Om hon stod framför honom så flackade han med blicken och tittade nedåt,
mot hennes bröst. Efter att AK gjort sin anmälan om detta, så hade hon samtal, först
med CF och JK, men senare också med ML. Hon berättade för CF och JK om hur hon
upplevde ML:s blickar. Efter att de pratat igenom det hela så kändes det, från hennes
sida, som att det var ett missförstånd. Efter anmälan kändes det enklare att samarbeta
med ML. Hon förstod att ML tyckte att anmälan hade varit jättejobbig, och sade då till
honom att det inte varit meningen att såra honom. – AK:s anmälan föregicks av att hon
själv varit uppe hos CF för att påtala obehaget kring ML:s blickar, men CF hade inte
tid att ta emot henne. Hon blev ledsen eftersom hon uppfattade det som att ledningen
inte tyckte att det hon behövde säga var
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                                    Sid 27
Avdelning 3                                                                       T 11598-22
                 2024-02-16

viktigt, men hon kan i efterhand förstå att CF kanske bara var upptagen med annat.
När hon blev ledsen över det som hon då uppfattade som ointresse från CF:s sida,
uppmärksammade SJS att hon var ledsen. De två gick sedan och pratade med AK,
som genast gick upp till ledningen och gjorde en tydlig anmälan.

IC: Hon är sedan oktober 2023 lagerförman på Spira. ML fungerade bra som chef.
Han var jättesnäll och rolig. Hon har aldrig märkt att han betett sig olämpligt eller
tittat konstigt på någon. – Under sin tid på Spira var AK dålig när det kom till
noggrannhet och struktur. Vid en inventering hade hon själv svårt att hitta en viss
artikel och frågade AK var artikeln fanns, men då sade AK bara åt henne att skriva
att hennes inventering motsvarade lagersaldot. AK var ofta stressad och otrevlig. En
gång behövde hon få nya arbetsbyxor, men då tyckte AK att hon i stället skulle sluta
att äta.

MS: Hon arbetar sedan 20 år tillbaka på Spira. Hon har arbetat på olika avdelningar.
Nu arbetar hon på lagret. ML fungerade bra som chef. Han var ordningsam, trevlig
och betedde sig bra. Hon uppfattade aldrig att han tittade olämpligt på någon. AK var
svår att samarbeta med. Många medarbetare var rädda för AK. När hon själv
försökte anmäla en arbetsskada ifrågasatte AK om det verkligen var en arbetsskada.

ES: Hon är sedan 10 år lagerarbetare på Spira. ML fungerade bra som chef. Han
behandlade alla lika, var vänlig och genuin. Hon har aldrig sett att ML tittat
olämpligt på någon medarbetare. AK var svår att samarbeta med. Det gjorde stor
skillnad om AK gillade en person eller inte. Hon var själv inte en person som AK
gillade, vilket gjorde hennes situation på arbetet svårare.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 28
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

AB: Hans rekryteringsföretag är nischat mot lager- och logistiktjänster. Det fanns ett
stort utbud av anställningar på olika lager, men AK sökte inte dem. AK uttryckte
visserligen intresse för en anställning som logisitikchef, men hon inkom aldrig med
sitt CV, vilket krävdes för att hon skulle kunna bli aktuell i det rekryteringsärendet.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNINGAR
Målet kretsar kring händelser som inträffat i tiden efter det att AK till arbetsgivaren
hade anmält att hon själv och TÖ upplevt att ML hade tittat på deras kroppar på ett
sätt som de två – enligt AK – upplevt som obehagligt och kränkande.

Det står klart att AK blev uppsagd den 6 oktober 2022. De frågor som tingsrätten i
första hand har att hantera är om uppsägningen skedde som en konsekvens av AK:s
anmälan några månader tidigare, eller om uppsägningen berodde på andra orsaker.
Enligt tingsrätten bör det särskilt framhållas att det för utgången i målet inte är särskilt
intressant om ML faktiskt hade tittat på AK eller TÖ på ett opassande, sexuellt sätt.
Grunden för AK:s yrkanden är inte den primära kränkning som hon må ha blivit utsatt
för genom ML:s tittande, utan en sekundär kränkning i det att Spira inte tillräckligt
utredde hennes anmälan, eller att bolaget – som en repressalie på grund av hennes
anmälan – sade upp hennes anställning till upphörande.

Även om det inte är tingsrättens sak att egentligen utreda bärkraften i AK:s anmälan,
bör tingsrätten inledningsvis pröva om det alls funnits anledning för AK att göra
någon sådan. I sammanhanget bör det enligt tingsrätten framhållas att på varje
arbetsplats i Sverige är ett självklart och grundläggande krav att arbetsmiljön ska vara
fri från sexuella trakasserier av alla slag.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 29
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

Enligt tingsrätten har AK på ett detaljerat och trovärdigt sätt beskrivit hur hon under
en tid själv hade upplevt ML:s blickar som obehagliga, även om hon också förklarat
att hon för sitt eget vidkommande inte var beredd att göra någon större sak av det. AK
har också, även i denna del på ett trovärdigt sätt, beskrivit hur en av de personer som
hon själv hade arbetsgivaransvar för – TÖ – för henne påtalade dels att hon uppfattade
ML:s blickar som obehagliga, dels att hon misslyckats att själv fånga CF:s intresse för
saken. Därtill har AK berättat att också manliga kollegor på arbetsplatsen hade
reagerat på det sätt på vilket ML tittade på sina kvinnliga kollegor.

Att påståendena i AK:s anmälan inte varit gripna ur luften framgår också av de
vittnesmål som lämnats, framför allt av TÖ, SJS, och AW, men också av PÖ. Att TÖ
upplevt sig ha blivit olämpligt tittad på av ML framgår tydligt av det som hon själv
berättat, men också av SJS vittnesmål.

Mot bakgrund av det anförda kan tingsrätten inledningsvis slå fast att utredningen i
målet med all önskvärd tydlighet visar att det funnits goda grunder för AK att påkalla
arbetsgivarens uppmärksamhet kring de omständigheter som hon påtalade. Om det på
en arbetsplats förekommer ovälkomna sexuella anspelningar är det ett sådant akut
arbetsmiljöproblem som varje seriös chef måste ta på största allvar, allra helst om det
ovälkomna agerandet kommer från en person i chefsposition.

AK har baserat sin talan på diskrimineringslagens regler om sexuella trakasserier.
Bolaget har ifrågasatt relevansen av nämnda lagstiftning, eftersom det i förarbetena till
den lagstiftningen framhållits dels att reglerna inte är avsedda att träffa bagatellartade
övertramp, dels att den som trakasserar måste förstå hur agerandet upplevs, för att det
ska ses som sexuella trakasserier i diskrimineringslagens mening.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                              Sid 30
Avdelning 3                                                                 T 11598-22
                 2024-02-16

Tingsrätten kan konstatera att bolagets utredning skett utifrån diskrimineringslagen.
Det har alltså inte varit en undersökning ”vilken som helst”, utan bolaget har i sin
utredning försökt utreda om sexuella trakasserier förekommit. Under sådana
förhållanden saknar det enligt tingsrättens bedömning betydelse om det faktiskt
förekommit några sexuella trakasserier liksom om den som påstås ha utfört
trakasserierna förstått vad hen höll på med. Annorlunda uttryckt har utredningen skett
för att utreda om det förekommit sexuella trakasserier, vilket i sig varit tillräckligt för
att diskrimineringslagen ska anses tillämplig och det alldeles oavsett vad som faktiskt
förevarit.

Som grund för sitt yrkande om diskrimineringsersättning har AK i första hand påstått
att Spira underlåtit att vidta åtgärder mot de sexuella trakasserierna i strid med 2 kap. 3
§ diskrimineringslagen. Hennes talan i denna del grundar sig i att bolaget – enligt
henne – inte utrett anmälan tillräckligt noga.

Bolaget har framhållit att anmälan utretts noggrant och att utredningen dokumenterat.
Till stöd för sitt påstående har bolaget åberopat minnesanteckningar från sin påstådda
utredning. Därtill har bolagsföreträdarna CF och JK, vilka båda var direkt inblandade i
utredningen, i sina förhör berättat om hur de samtalade
– enskilt och i olika gruppkonstellationer – med de närmast inblandade.

Enligt tingsrätten har bolaget visat att anmälan utretts på ett tillfredsställande sätt. Det
framstår visserligen som något anmärkningsvärt att varken CF eller JK verkar ha
förstått allvaret i det som AK och TÖ påtalade, men bolagets utredning kan enligt
tingsrätten inte avfärdas som någon skenhandling. Tingsrättens slutsats är således att
AK inte visat att bolaget underlåtit att vidta vederbörliga åtgärder efter hennes
anmälan.

AK har i andra hand påstått att bolagets uppsägning av henne skedde som en
repressalie på grund av hennes anmälan några månader tidigare. Denna grund
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                                    Sid 31
Avdelning 3                                                                       T 11598-22
                 2024-02-16

hänger logiskt direkt samman med hennes påstående att uppsägningen av henne inte
skedde på grund av arbetsbrist, utan på grund av personliga skäl.

Vad gäller dessa båda grunder (påstådd repressalie och påstådd personliga-skäl-
uppsägning) är bevisbördan uppdelad parterna emellan. För båda grunderna har AK en
inledande bevisbörda att – med ett förhållandevis lågt beviskrav – påvisa att hennes
rättigheter kan ha trätts förnär. Om hon lyckats med detta åligger det sedan Spira –
med ett väsentligt högre ställt beviskrav – att påvisa att bolaget inte agerat
klandervärt.

När det gäller den påstådda repressalien framgår fördelningen av bevisbörda direkt av
lagtext. I 6 kap. 3 § diskrimineringslagen anges följande:

                 ”Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar
                 omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad
                 eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller
                 repressalier inte har förekommit.”

Bevisbörderegleringen när en uppsägning skett med hänvisning till arbetsbrist, men
arbetstagaren påstått att det rätteligen ligger personliga skäl bakom uppsägningen, är
inte lika uttryckligt reglerad, men är likaväl klar och tydlig. Av stadgad praxis framgår
att arbetstagaren i det första ledet ska uppvisa sannolikt skäl att personliga skäl varit
den verkliga uppsägningsgrunden. Om arbetstagaren lyckats uppvisa sådana sannolika
skäl, så måste arbetsgivaren i sin tur uppvisa att det funnits en godtagbar anledning
bakom arbetsbristen, såsom organisatoriska eller företagsekonomiska skäl.

Med tanke på hur nära sammanflätade de båda grunderna är, väljer tingsrätten att
bedöma dem i ett sammanhang.

När det gäller den inledande bevisbördan, som alltså åvilar AK, kan tingsrätten
konstatera att det i målet framkommit en rad omständigheter som, var och en tagna för
sig, talar för att företrädare för Spira – i vart fall delvis på grund av hennes
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 32
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

anmälan om sexuella trakasserier – aktivt verkat för att AK inte skulle vara
fortsatt anställd hos bolaget:

    1. Uppsägningen av AK skedde endast några månader efter det att hon hade gjort
         sin anmälan om sexuella trakasserier.

    2. Det verkar inom Spiras högsta ledning ha funnits ett missnöje med hur AK
         utförde sitt uppdrag som lagerchef.

    3. Den omplaceringsutredning som Spira genomförde inför uppsägningen är i sin
         analys grund och konstaterar endast lakoniskt att det inom
         tjänstemannakollektivet inte funnits någon anställning till vilken AK kunnat
         omplaceras. Omplaceringsutredningens hela motivering har följande lydelse:

                           ”Vi har gått igenom turordningslistan enligt LAS och utrett eventuella
                           möjligheter till omplacering av AK. Vi har ställt hennes kompetens och
                           profil gentemot de tjänster som skulle kunna vara aktuella och kommit
                           fram till att A inte matchar den kompetens som krävs för de alternativa
                           tjänsterna.”

4. Den skriftliga turordningsutredningen innehåller en annan indikation på att det
    för Spira var angeläget att AK inte skulle arbeta kvar inom företaget. I
    utredningens slutkläm, efter att det konstaterats att det inte fanns några
    relevanta anställningar att omplacera AK till, sker följande tillägg:

                           ”Enligt nya LAS från den 1 oktober så har även vi som arbetsgivare
                           möjlighet att undanta 3 personer från turordningslistan. Vi har inte sett detta
                           behov då matchningen är långt ifrån, men vid behov så kommer vi att hävda
                           detta.”

5. Det sätt på vilket AK underrättades om uppsägningen, vid
    mötet den 6 oktober 2022, talar i flera avseenden för att uppsägningen inte var
    en normal avveckling av anställning, utan utgjorde ett avskedsliknande avslut.
    En första sådan omständighet är att AK inte hade fått minsta indikation på vad
    som var på gång, förrän hon vid mötet presenterades en uppsägningshandling.
    En andra sådan omständighet är att hon genast fråntogs sin arbetsdator och att
    hennes möjligheter att samtidigt komma åt sin jobbmail togs bort. En tredje
    sådan omständighet var att ML tidigt gav
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 33
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

    uttryck för att uppsägningen var tvistig, när han ett sms samma dag hänvisade
    till att fortsatta förhandlingar skulle ske mellan parterna. En fjärde sådan
    omständighet är att AK, direkt efter uppsägningsmötet, leddes till sitt kontor
    för att sedan förpassas ut från företaget.
6. Utredningen visar att Spira anställde en ny butikssupport bara några dagar
    innan bolaget beslutade att – efter MBL-hantering – säga upp AK på grund av
    arbetsbrist. Bolaget har vidgått att AK var tillräckligt kvalificerad för det
    uppdraget, vilket innebär att hon alltså hade kunnat erbjudas den anställningen.
    Under flertalet normala förhållanden hade AK kunnat omplaceras till
    positionen som butikssupport, men den möjligheten hade omöjliggjorts genom
    att Spira valt att kontakta och anställa en person som tidigare haft en lång
    anställning inom bolaget.
7. Efter uppsägningen på grund av arbetsbrist hade AK en laglig rätt till
    återanställning, som löpte ut den 10 november 2023. Utredningen visar att
    bolaget bara några dagar efter det att den fristen löpt ut, den 16 november
    2023, utlyste en anställning som lageransvarig, med arbetsuppgifter som direkt
    verkar ha motsvarat AK:s tidigare uppgifter.

Enligt tingsrätten innebär de anförda omständigheterna sammantaget att AK uppfyllt
den bevisbörda som inledningsvis åvilar henne, såväl i den del hennes talan avser
diskrimineringsersättning, som i den del hon påstår att uppsägningen av henne grundar
sig i annat än arbetsbrist. Tingsrätten gör alltså bedömningen att AK visat på
omständigheter som ger anledning att anta att hon har blivit utsatt för repressalier på
grund av sin anmälan och att hon påvisat sannolika skäl att personliga skäl varit den
egentliga grunden för uppsägningen av henne. Som framgått av det föregående innebär
det att bevisbördan går över på arbetsgivaren Spira.

Tingsrätten har i det föregående radat upp de omständigheter som gjort att AK anses
ha uppfyllt sin bevisbörda. Spira har argumenterat mot dessa och därtill åberopat
utredning kring att det faktiskt varit arbetsbrist som legat bakom
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                                   Sid 34
Avdelning 3                                                                      T 11598-22
                 2024-02-16

uppsägningen av AK. Tingsrätten går inledningsvis igenom de invändningar som
företaget presenterat mot AK:s olika påståenden. Numreringen sluter an till den
motsvarande numreringen på sidorna 32-33 i domen, och bör läsas mot det som
anges där.

1. Bolaget har framhållit att uppsägningen inte har något att göra med AK:s
    anmälan om sexuella trakasserier. Ett första påpekande från bolaget har varit
    att det inte funnits något tidsmässigt nära samband, eftersom anmälan utreddes
    under maj månad 2022 och uppsägningen initierades först i september-oktober
    2022. Enligt tingsrätten måste det angivna tidssambandet ses i ljuset av att det
    mellan anmälanstillfället och uppsägningen hade förflutit en sommar, vilket
    innebär att tidssambandet är mer direkt än vad antalet kalendermånader
    indikerar. Enligt tingsrätten föreligger det ett tidsmässigt nära samband mellan
    å ena sidan anmälan och den utredning som följde och å andra sidan
    uppsägningen. – Bolaget har därtill framhållit att arbetsledningen haft en
    nolltolerans mot alla slags sexuella trakasserier och att anmälan i sig därför
    välkomnats av företagsledningen. Som framhållits i det föregående ankommer
    det inte på tingsrätten att här värdera om några trakasserier skett mot TÖ eller
    AK, utan det som tingsrätten har att bedöma är hur bolaget hanterade anmälan
    och i vad mån uppsägningen verkar vara ett resultat av att den gjordes. När
    tingsrätten, så här i efterhand, lyssnar på hur utredningen hanterats antyder
    bevisningen att bolaget inte haft något större intresse av att utreda vad som
    egentligen hade hänt. Utredningen har visserligen utförts, men det hela
    förklaras slutligen med att allt berott på ett missförstånd och att det endast varit
    ML:s ”flackande blick” som varit lite speciell. CF och JK påståenden om att de
    aldrig förstod att TÖ:s egna påpekanden mot ML gick ut på att han tittat på
    henne på ett sexuellt obehagligt sätt framstår enligt tingsrätten som ytterst
    tillrättalagda. Att de två skulle ha fått intrycket att TÖ reagerat så kraftigt på
    att ML haft svårt att möta hennes blick framstår som verklighetsfrånvänt och
    motsägs dessutom
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 35
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

utomordentligt tydligt av det som AK och TÖ uppgett i sina förhör. Även om
bolaget alltså lät utföra en formellt oklanderlig utredning i anledning av
anmälan, så verkar det enligt tingsrätten inte ha funnits något större intresse i
att verkligen komma till bottnen med anklagelsen. – Tingsrättens slutsats är att
det nära tidssamband som enligt tingsrätten föreligger mellan anmälan och
uppsägningen talar för att det funnits ett direkt samband mellan de två.

2. Att det från företagets ledning funnits kritiska synpunkter på hur AK utförde
    sitt arbete framgår av flertalet av de förhör som hållits på bolagets begäran.
    Utredningen visar att det funnits sådan kritik långt före händelserna 2022, men
    också att bolaget efter uppsägningen insett att AK misskött vissa delar av sitt
    arbete, som att ha koll på flödet av lagervagnar. I den mån tingsrätten skulle
    komma till att bedöma om AK kunnat omplaceras till vissa anställningar inom
    bolaget hade det ankommit på tingsrätten att i någon mån utvärdera AK:s
    arbetsinsatser. I detta läge – där tingsrätten ska göra en bedömning av varför
    AK sades upp – är det för tingsrättens bedömning helt ointressant om kritiken
    mot AK varit befogad. – Enligt tingsrätten är det tydligt att ledningen, i vart fall
    periodvis, varit väldigt kritisk till AK. Kritiken kan i och för sig ha varit
    befogad, men den behöver inte ha varit det. Enligt tingsrätten förtjänar det här
    att framhållas att GR omvittnat att det funnits en konflikt mellan AK och CF
    ända sedan den senare kom till företaget, och att han i sin roll stundtals varit
    tvungen att ta AK i försvar mot – som han uppfattade det –orimlig kritik. För
    det som tingsrätten har att bedöma i detta led, noterar tingsrätten endast att
    förekomsten av kritik visar att det bakom uppsägningen kan ha funnits skäl som
    varit hänförliga till AK.

3. Vad gäller den utförda omplaceringsutredningen har Spira framhållit att det var
    så få befattningar inom tjänstemannasektorn som alls kunde vara aktuella, att
    det inte behövdes någon mer ingående beskrivning än den som ges i
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 36
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

    handlingen. – Tingsrätten har förståelse för att AK inte alls kunnat vara aktuell
    för det stora flertalet av de befattningar som fanns inom Spiras
    tjänstemannakollektiv, eftersom de krävde utbildning som hon inte hade. Det
    har emellertid framkommit att det i vart fall fanns en position – den som
    ekonomiassistent – som varit inom rimligt räckhåll för AK. I målet har
    parterna fört omfattande bevisning kring om AK borde ha erbjudits en
    omplacering till den befattningen. Den bevisningen är för tingsrätten i det här
    skedet inte omedelbart intressant, utan här räcker det att tingsrätten konstaterar
    att bolaget i sin omplaceringsutredning inte ens problematiserat den
    befattningen. Enligt tingsrätten tyder det på att det hos ledningen inte funnits
    någon seriös vilja att utreda möjligheten till omplacering. Det talar i sin tur
    förhållandevis starkt för att det bakom uppsägningen av AK legat andra skäl än
    arbetsbrist.
4. Bolaget har i målet inte processuellt åberopat möjligheten att i
    turordningshänseende undanta några särskilt viktiga medarbetare, vilken
    infördes i LAS i oktober 2022. Parterna är i stället ense om att bestämmelsen
    inte är tillämplig på uppsägningen av AK. Bolaget har vid tingsrätten inte
    närmare förklarat varför det avslutade stycket skrevs in i
    omplaceringsutredningen. – Enligt tingsrätten är det anmärkningsvärda inte att
    bolaget i skriftväxlingen åberopade en bestämmelse som inte var tillämplig.
    Sådant kan hända. Det är många gånger en grannlaga uppgift att bedöma och
    tolka olika bestämmelsers ikraftträdande. Enligt tingsrätten är det dock
    anmärkningsvärt att bolaget alls åberopar regelns förekomst på det som skett,
    eftersom syftet med regeln är att möjliggöra för bolag att behålla särskilt
    viktiga medarbetare och inte att peka ut medarbetare som man vill bli av med.
    Vid en seriös användning av undantagsregeln pekas det givetvis ut några
    angivna särskilt viktiga medarbetare. Den formulering som användes i AK:s
    uppsägningsutredning tyder enligt tingsrätten på att det som var viktigt för
    företaget var att just AK inte blev kvar inom företaget.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 37
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

5. Enligt bolaget fanns det inget konstigt i hur AK fick del av
    sitt uppsägningsbesked. Vad först gäller frånvaron av förhandsinformation har
    bolaget framhållit att det var en naturlig följd av att AK inte var fackligt
    organiserad och därför inte fick någon information den vägen. Bolaget har
    vidare framhållit att AK tillfälligt fråntogs sin arbetsdator eftersom bolaget
    visste att AK hade ett hett temperament, vilket ingav en oro att hon med sin
    dator skulle agera på ett sätt som kunde skada företaget. Bolaget har vidare
    anfört att AK:s jobbmail inte alls stängdes av i anslutning till
    uppsägningsbeskedet, utan att ett lösenordsbyte skedde först några dagar senare
    då ML behövde komma åt hennes konton för att – på grund av AK:s
    sjukskrivning – hantera hennes arbetsuppgifter. Slutligen har bolaget anfört att
    AK inte alls eskorterades ut från företaget efter leveransen av
    uppsägningsbeskedet, utan att CF och SJ endast följde med för att stötta AK,
    som var väldigt upprörd. – Det sätt som bolaget hanterade uppsägningen på talar
    enligt tingsrätten för att bolagsledning var inställd på konflikt, snarare än en
    vanlig reduktion av antalet medarbetare. Även om det inte kan sägas stå i direkt
    strid med några lagbestämmelser, så är det enligt tingsrätten anmärkningsvärt att
    en medarbetare som efter många års anställning ska sägas upp på grund av
    arbetsbrist får reda på det samtidigt som uppsägningshandlingen presenteras
    och vederbörande blir fråntagen sin arbetsdator och dessutom hemskickad. Den
    sms-konversation som ML hade med AK samma eftermiddag visar enligt
    tingsrätten dels att AK redan då hade blivit avskuren från sin epost, dels att ML
    såg uppsägningen som tvistig, eftersom han i sitt sms hänvisade till kommande
    förhandlingar. Formuleringen av hans sms kan enligt tingsrätten inte rimligen ta
    sikte på att de inblandade skulle ses några dagar senare för att AK skriftligen
    skulle bekräfta att hon fått del av uppsägningshandlingen. Påståendet om att CF
    och SJ endast följde med AK måste, sett i ljuset av övriga omständigheter, ses
    som en tillrättalagd efterhandskonstruktion.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 38
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

6. Som framgått av det föregående har Spira i målet vidgått att AK
    visserligen var tillräckligt kvalificerad för anställningen som butikssupport, men
    att den befattningen redan hade tillsatts och att den nyanställda personen –på
    grund av en tidigare anställning hos bolaget – hade längre sammanlagd
    anställningstid än vad AK hade. Bolaget har i sammanhanget framhållit att
    anställningsavtalet för den nya butikssupporten visserligen skrevs under först
    den 11 september 2022, men att diskussioner kring anställningen hade inletts
    redan under sommaren och att parterna varit muntligen överens redan tidigare.
    – Bedömningen av hur befattningen som butikssupport tillsattes bör enligt
    tingsrätten ses i ljuset av att uppsägningen av AK beslutades (med reservation
    för föregående MBL-förhandlingar) redan den 15 september 2022. Det är enligt
    tingsrätten direkt iögonfallande att befattningen av en ny butikssupport tillsattes
    mindre än en vecka tidigare, särskilt som en omplacering av AK hade inneburit
    dels att AK inte behövt sägas upp från företaget, dels att bolaget genom en
    sådan omplacering snabbare hade kunnat minska sina kostnader än vad som nu
    kom att bli fallet. JK och SJ, som vid tiden alltså var verkställande direktör
    respektive ekonomichef, har båda förklarat detta med att det var först vid
    ledningsgruppsmötet den 15 september 2022 som det för ledningsgruppen stod
    klart att en arbetskraftsminskning behövde ske, eftersom företagets försäljning
    rasat under sommaren. Tingsrätten kan inte fästa någon större tilltro till
    påståendet att SJ:s underlag först någon dag före mötet visade på behov av
    besparingar. Det kan säkert ha varit så att ekonomirapporten fick sin slutliga
    utformning strax före nämnda möte, men de dåliga försäljningssiffrorna kan då
    omöjligen ha kommit som en blixt från klar himmel. Enligt tingsrätten måste
    såväl JK som SJ ha insett huvuddragen i den kommande ekonomirapporten
    redan när butikssupporten anställdes, vilket enligt tingsrätten är en tydlig
    indikation på att det inom företagsledningen inte funnits någon vilja att ge AK
    en ärlig chans i turordningshänseende.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 39
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

7. Vad gäller utlysandet av en anställning som lageransvarig, har bolaget anfört
    att de arbetsuppgifter som tidigare hade utförts av AK hade flyttats runt mellan
    olika befattningshavare, men att man inom bolaget – framåt hösten 2023 –
    insåg att den bästa lösningen var att nyanställa en lageransvarig. Spira har
    framhållit att tankar kring en sådan anställning visserligen kan ha funnits under
    den tid som AK hade återanställningsrätt, men att ägarbolaget gav klartecken
    till en nyanställning först efter det att nämnda rätt löpt ut. Enligt tingsrätten
    medför det uppenbara tidssambandet att det av bolaget utmålade
    händelseförloppet framstår som tillrättalagt. Därtill går det inte att bortse från
    att SJ i sitt förhör uttryckligen förklarat att det vid den tiden aldrig hade varit
    aktuellt att återanställa AK som lageransvarig, eftersom företagsledning då
    hade insett vilka brister som funnits i AK:s arbete. Det bör här understrykas att
    det enligt tingsrätten relevanta inte är att företaget ”väntat ut” en rätt till
    återanställning. Så kan en arbetsgivare göra. Det som tingsrätten fäster sig vid
    är att när utredningen visar att Spira på ett sådant sätt ”väntat ut”
    återanställningsfristens utgång, så blir det – tillsammans med andra
    omständigheter – samtidigt en indikation på att det redan från början legat
    andra skäl än arbetsbrist bakom uppsägningen.

Tingsrättens slutsats är således att det som Spira anfört inte talar särskilt starkt för
bolagets påståenden om att uppsägningen av AK faktiskt skett på grund av
arbetsbrist och att den inte haft med hennes tidigare anmälan att göra.

Spira har därtill presenterat utredning som visat att bolagets ekonomiska ställning
periodvis varit kärv och att resultatprognoserna under sommaren svängt från att före
sommaren pekat på ett relativt gott resultat, till ett dåligt sådant. Bolaget har med
denna utredning velat underbygga sin argumentation om att det reella skälet till
uppsägningen av AK faktiskt varit arbetsbrist. Bolaget har i det sammanhanget
också pekat på hur många andra anställda som i olika omgångar fått lämna bolaget.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 40
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

Det är en för arbetsmarknaden grundläggande spelregel att det alltid är arbetsgivaren
som ensidigt bestämmer hur många anställda man vill ha. Kärv ekonomi kan vara ett
tecken på att det finns ett neddragningsbehov, men det behöver inte vara det. Lika lite
innebär ett positivt resultat att en arbetsgivare är förhindrad att dra ned på sina
personalkostnader. Det råder alltså inte något direkt samband mellan ekonomiskt
resultat och förekomsten av arbetsbrist.

Bolagets förklaring är att arbetsbristen som ledde till uppsägningen av AK föranleddes
av att resultatprognosen vänt starkt nedåt och efter sommaren pekade mot ett negativt
resultat. Enligt tingsrätten måste det påståendet ses i ljuset av att bolagets
resultathistorik. SJ har i sitt förhör förklarat att bolaget hade gjort förhållandevis stora
förluster under flertalet av sina verksamhetsår, med ett undantag år 2021, då bolaget
gjorde en mindre vinst. Utifrån detta gör tingsrätten bedömningen att bolaget inte visat
att den dåliga resultatprognosen haft någon avgörande betydelse för beslutet att säga
upp AK.

Tingsrättens samlade bedömning är att Spira inte uppfyllt de beviskrav som åvilar
företaget för att undkomma ansvar. Enligt tingsrätten har bolaget således inte lyckats
visa att AK inte utsatts för repressalier. Arbetsgivare har inte heller lyckats visa att det
funnits en godtagbar anledning bakom arbetsbristen, såsom organisatoriska eller
företagsekonomiska skäl. Det innebär i sin tur att tingsrätten bifaller AK:s talan som
grundar sig på att hon utsatts för en repressalie enligt diskrimineringslagen och att
hennes anställning sagts upp utan saklig grund.

AK ska till att börja med ersättas för den kränkning som åtgärderna mot henne
inneburit. Hon har i dessa delar yrkat 150 000 kr i diskrimineringsersättning och lika
mycket i allmänt skadestånd för den olovliga uppsägningen. – Vid bedömningen av en
skälig ersättning måste det enligt tingsrätten beaktas att de två angreppen på hennes
rättigheter sammanfaller, i det att det är en och samma
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 41
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

uppsägning som samtidigt innebär på två regelöverträdelser från arbetsgivarens sida.
Samtidigt måste det i rimlig mån beaktas att det utgör en värre kränkning att olovligen
säga upp en anställd som en repressalie enligt diskrimineringslagen, än om samma
åtgärd vidtas av andra – mer alldagliga – skäl. Enligt tingsrätten är 200 000 kr en
rimlig, samlad ideell ersättning till AK.

Därtill ska AK ersättas för sina direkta ekonomiska förluster. Vad gäller den
inledande fasen av uppsägningstiden, kretsar parternas oenighet framför allt kring om
AK varit arbetsbefriad eller inte. Enligt tingsrätten kan det sms som ML skickade till
AK på eftermiddagen den 6 oktober 2022 inte tolkas på annat sätt än att han där
uttryckte att hon tills vidare skulle stanna hemma. Det finns i meddelandetexten ingen
antydan om att beskedet endast avsåg tiden fram till ett inplanerat möte några dagar
senare. Med hänsyn till hur ML uttryckte sig i sitt sms hade AK alltså – enligt
tingsrätten – anledning att utgå från att hon tills vidare skulle stanna hemma med lön.
Enligt tingsrätten motsägs detta inte av den omständigheten att hon sjukskrev sig den
kommande måndagen, eftersom det den dagen var inplanerat ett möte mellan henne
och arbetsgivaren. Tingsrätten slutsats är alltså att arbetsgivaren inledningsvis inte
haft rätt att innehålla någon lön på grund av att AK inte kom till arbetet.

Den skriftliga kommunikationen parterna emellan visar att arbetsgivaren efter en tid
klargjorde att AK inte var arbetsbefriad och därför behövde komma till sitt arbete. AK
har i målet menat att när arbetsgivaren (geno m ML:s tidigare omtalade sms) väl hade
arbetsbefriat henne, så kunde inte arbetsgivaren sedan ensidigt ändra på detta.
Tingsrätten delar inte detta AK:s synsätt. Oavsett om ML blev missförstådd eller
verkligen avsåg att arbetsbefria AK, så kunde arbetsgivaren utan vidare ensidigt dra
tillbaka det erbjudandet. Rimligtvis måste ett sådant besked lämnas med ett kort
varsel, men det rör sig endast om någon eller några enstaka dagar.
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM               Sid 42
Avdelning 3                  T 11598-22
                 2024-02-16

Vid tingsrätten har åberopats de mail som parterna skickade till varandra rörande AK:s
fortsatta arbetsbefrielse. Av dem framgår det att arbetsgivaren, genom CF, den 30
november 2022 tydligt meddelade AK, genom hennes dåvarande ombud, att det inte
fanns någon (fortsatt) arbetsbefrielse. Efter det mailet måste det enligt tingsrätten ha
varit tydligt för AK att hon var skyldig att inställa sig hos arbetsgivaren om hon skulle
ha någon lön. Eftersom den 30 november 2022 var en onsdag borde AK ha inställt sig
på arbetsplatsen allra senast på måndagen den 5 december 2022. Det gjorde också AK.
Uppenbarligen tog hon intryck av arbetsgivarens tydliga besked och återgick till
arbetsgivaren den 5 december 2022.

I förlängningen av det som tingsrätten konstaterat i det föregående har arbetsgivaren
saknat rätt att innehålla AK:s lön för perioden fram till den
5 december 2022. Det innebär att de två första delarna av AK:s yrkande i denna del
ska befallas (dvs. 39 500 kr + 5 195 kr).

Därefter har AK yrkat skadestånd för den ekonomiska skada som hon lidit efter
utgången av uppsägningstiden. Skadestånd har yrkats med belopp motsvarande lönen
för perioden mellan den 11 februari 2023 och den 31 augusti 2023. Även om
tingsrätten i det föregående funnit att det inte funnits grund att säga upp AK på det sätt
som skedde, så har AK inte haft rätt att passivt låta sin ekonomiska skada växa. Hon
har enligt gällande rätt en skyldighet att försöka begränsa sin skada genom att söka
andra arbeten.

AK har i målet påstått att hon aktivt sökt olika arbeten. Under målets förberedelse har
hennes påstående i denna del varit påfallande generellt, i det att hon inte konkret pekat
på några sökta jobb. Detta trots att arbetsgivaren i målet efterlyst besked om vilka
anställningar som ska ha sökts. Under huvudförhandlingen har AK i sitt förhör på ett
generellt plan vidhållit att hon sökt olika jobb, men hon har därtill – i ett
kompletterande förhör som hölls med henne på huvudförhandlingens tredje och sista
dag – konkret pekat på ett jobb som hon ska ha
MALMÖ TINGSRÄTT  DOM                                                                Sid 43
Avdelning 3                                                                   T 11598-22
                 2024-02-16

sökt, nämligen ett som logistikchef på ett namngivet bolag, Noviflora, som hon haft
kontakt med under sin tid på Spira. Rekryteringsprocessen för det arbetet skulle enligt
AK ha skötts via ett rekryteringsföretag som hon också haft kontakt med under tiden
på Spira, nämligen Today Consulting.

Arbetsgivaren motsatte sig processuellt att AK först under pågående
huvudförhandling skulle tillåtas konkretisera sitt allmänt hållna påstående om
jobbsökande, men tingsrätten tillät att så skedde. Arbetsgivaren lyckades då, under en
lunchpaus, att etablera kontakt med AB, vd på Today Consulting, varefter tingsrätten
höll ett vittnesförhör med honom. Under förhöret med AB uppgav denne att AK
visserligen hade uttryckt intresse för en anställning, men att hon – trots uttrycklig
begäran – aldrig kompletterade sin ansökan med sitt CV. AB har också berättat att de
haft ett stort utbud av lagertjänster och plocktjänster, men att AK inte anmält sig som
intresserad av sådana anställningar.

Enligt gällande rätt ankommer det på AK att visa att hon aktivt försökt begränsa sin
skada genom att söka andra arbeten. Sett i ljuset av det som framkommit i förhöret
med AB kan hon inte anses ha uppfyllt denna bevisbörda. Enligt tingsrätten har AK
alltså inte visat att hon försökt begränsa sin skada, vilket innebär att hon inte
tillerkänns något skadestånd för tiden efter det att uppsägningstiden löpt ut.

Det anförda innebär att AK tillerkänns den lön som hon rätteligen borde ha fått
utbetalt för perioden från uppsägningen fram till den 5 december 2022, dvs. tidigare
angivna 44 695 kr. På det beloppet har hon också rätt till ersättning för mistad
semesterersättning om 12 procent, dvs. 5 363 kr. Den totala ersättningen för
ekonomisk förlust uppgår således till 50 058 kr.

Spira ska således betala sammanlagt 258 058 kr till AK. Ränta på det ideella
skadeståndet utgår från den dag som Spira delgavs stämning i målet, medan
MALMÖ TINGSRÄTT    DOM                                                                Sid 44
Avdelning 3                                                                     T 11598-22
                   2024-02-16

ränta på den ekonomiska kompensationen utgår från de dagar då de olika delarna
förföll till betalning. Den närmare innebörden av detta framgår av domslutet.

Utifrån denna utgång ska tingsrätten slutligen bestämma hur rättegångskostnaderna ska
fördelas. Sett enbart till beloppen har AK:s yrkande bifallits endast till en
förhållandevis liten del; utdömda 250 058 kr ska därvidlag jämföras med yrkade 643
938 kr. En kärande anses typiskt sett som ”förlorande part” när mindre än halva det
yrkade beloppet döms ut. Vid fördelningen av rättegångskostnaderna i detta mål måste
det dock beaktas att AK vunnit de delar av målet som krävt omfattande utredning;
prutningen på det yrkade totalbeloppet har framförallt berott på en
skälighetsbedömning vad gäller den ideella ersättningens storlek och på att hon inte
förmått visa att hon försökt begränsa sin skada genom att söka andra arbeten. Det
innebär att målets omfattning sannolikt hade varit densamma, även om AK yrkande
redan från början hade motsvarat vad som slutligen dömdes ut. Det innebär i sin tur att
Spira bör förpliktas att ersätta en större del av AK:s rättegångskostnader.

AK har yrkat ersättning för rättegångskostnader om sammanlagt 478 000 kr, varav 471
250 kr avser ombudsarvode. Med hänsyn till utgången i målet, innefattande att talan
beloppsmässigt bifölls till mindre än halva det yrkade beloppet, gör tingsrätten
bedömningen att Spira skäligen bör ersätta henne för 350 000 kr av dessa kostnader. På
ersättningen för rättegångskostnader löper enligt lag dröjsmålsränta.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (TR 04)
Sista dagen för överklagande är den 8 mars 2024. Överklagandet ges in till tingsrätten
men prövas av Arbetsdomstolen.

Nicklas Söderberg
                                                                                                                                                                                Bilaga 1

                                                                                                                              Hur man överklagar

                                                                                                                              Dom i arbetsvist, tingsrätt                       TR-04 (AD)

                                                                                                                              ________________________________________________________________

Anvisningar för överklagande TR-04 - Dom i arbetstvist • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11  Vill du att domen ska ändras i någon del kan      3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
                                                                                                                              du överklaga. Här får du veta hur det går till.      Förklara vad du vill visa med varje bevis.
                                                                                                                                                                                   Skicka med skriftliga bevis som inte redan
                                                                                                                              Överklaga skriftligt inom 3 veckor                   finns i målet.
                                                                                                                              Ditt överklagande ska ha kommit in till dom-
                                                                                                                              stolen inom 3 veckor från domens datum. Sista        Vill du ha nya förhör med någon som redan
                                                                                                                              datum för överklagande finns på sista sidan i        förhörts eller en ny syn (till exempel besök
                                                                                                                              domen.                                               på en plats), ska du berätta det och förklara
                                                                                                                                                                                   varför.
                                                                                                                              Överklaga efter att motparten överklagat
                                                                                                                              Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den  4. Lämna namn och personnummer eller
                                                                                                                              andra parten också rätt att överklaga även om        organisationsnummer.
                                                                                                                              tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings-
                                                                                                                              överklaga.                                           Lämna aktuella och fullständiga uppgifter
                                                                                                                                                                                   om var domstolen kan nå dig: postadresser,
                                                                                                                              En part kan anslutningsöverklaga inom en             e-postadresser och telefonnummer.
                                                                                                                              extra vecka från det att överklagandetiden har
                                                                                                                              gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste           Om du har ett ombud, lämna också
                                                                                                                              alltså komma in inom 4 veckor från domens            ombudets kontaktuppgifter.
                                                                                                                              datum.
                                                                                                                                                                                5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt
                                                                                                                              Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla         ombud göra det.
                                                                                                                              om det första överklagandet dras tillbaka eller
                                                                                                                              av något annat skäl inte går vidare.              6. Skicka eller lämna in överklagandet till
                                                                                                                                                                                   tingsrätten. Du hittar adressen i domen.
                                                                                                                              Så här gör du
                                                                                                                              1. Skriv tingsrättens namn och målnummer.         Vad händer sedan?

                                                                                                                              2. Förklara varför du tycker att domen ska        Tingsrätten kontrollerar att överklagandet
                                                                                                                                 ändras. Tala om vilken ändring du vill ha      kommit in i rätt tid. Har det kommit in för
                                                                                                                                 och varför du tycker att Arbetsdomstolen       sent avvisar domstolen överklagandet. Det
                                                                                                                                 ska ta upp ditt överklagande (läs mer om       innebär att domen gäller.
                                                                                                                                 prövningstillstånd längre ner).
                                                                                                                                                                                Om överklagandet kommit in i tid, skickar
                                                                                                                                                                                tingsrätten överklagandet och alla handlingar i
                                                                                                                                                                                målet vidare till Arbetsdomstolen.

                                                                                                                                                                                Har du tidigare fått brev genom förenklad
                                                                                                                                                                                delgivning, kan även Arbetsdomstolen skicka
                                                                                                                                                                                brev på detta sätt.

                                                                                                                                                                                Sida 1 av 2

                                                                                                                                                           www.domstol.se
Anvisningar för överklagande TR-04 - Dom i arbetstvist • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11  Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen

                                                                                                                              När överklagandet kommer in till Arbets-
                                                                                                                              domstolen tar domstolen först ställning till om
                                                                                                                              målet ska tas upp till prövning.

                                                                                                                              Arbetsdomstolen ger prövningstillstånd i fyra
                                                                                                                              olika fall.

                                                                                                                              • Domstolen bedömer att det finns anledning
                                                                                                                                 att tvivla på att tingsrätten dömt rätt.

                                                                                                                              • Domstolen anser att det inte går att bedöma
                                                                                                                                 om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp
                                                                                                                                 målet.

                                                                                                                              • Domstolen behöver ta upp målet för att ge
                                                                                                                                 andra domstolar vägledning i rätts-
                                                                                                                                 tillämpningen.

                                                                                                                              • Domstolen bedömer att det finns synnerliga
                                                                                                                                 skäl att ta upp målet av någon annan
                                                                                                                                 anledning.

                                                                                                                              Om du inte får prövningstillstånd gäller den
                                                                                                                              överklagade domen. Därför är det viktigt att i
                                                                                                                              överklagandet ta med allt du vill föra fram.

                                                                                                                              Vill du veta mer?

                                                                                                                              Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor.
                                                                                                                              Adress och telefonnummer finns på första
                                                                                                                              sidan i domen.

                                                                                                                              Mer information finns på www.domstol.se.

                                                                                                                                                                               Sida 2 av 2

                                                                                                                              www.domstol.se
