ARBETSDOMSTOLEN                                       Dom nr 82/25
                                                      Mål nr B 66/24

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.

Postadress               Telefon                      Expeditionstid
Box 2018                 08-617 66 00                 måndag–fredag
103 11 Stockholm                                      09.00–12.00
Besöksadress             kansliet@arbetsdomstolen.se  13.00–15.00
Stora Nygatan 2 A och B  www.arbetsdomstolen.se
                                                                                2

ARBETSDOMSTOLEN  DOM         Dom nr 82/25
                 2025-10-22  Mål nr B 66/24
                 Stockholm

KLAGANDE
F.A.

MOTPART
M.A.

SAKEN
fordran på lön

ÖVERKLAGAD DOM
Gävle tingsrätts dom den 22 maj 2024 i mål nr T 659-23
______________________

Tingsrättens dom, se bilaga.

Bakgrund

F.A. arbetade som kock hos M.A. 2021 och 2022. F.A. ansökte hos
Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande mot M.A. för
utebliven lön. M.A. bestred yrkandet, varefter målet överlämnades till
Gävle tingsrätt.

I tingsrätten yrkade F.A. att M.A. skulle förpliktas att till honom betala 140
828 kr. M.A. bestred yrkandet. I den överklagade domen fann tingsrätten
att F.A. inte hade styrkt att M.A. var skyldig att betala ytterligare lön till
honom. Tingsrätten lämnade därför F.A:s talan utan bifall och beslutade att
vardera parten skulle stå sina egna rättegångskostnader.
                                                                                           3

Yrkanden m.m.
F.A. har, som det får förstås, yrkat bifall till sin i tingsrätten förda talan.

M.A. har motsatt sig ändring av tingsrättens dom. Han har vitsordat att F.A.
hade en månadslön om 22 000 kr.

F.A. har i Arbetsdomstolen framställt nya yrkanden och M.A. har åberopat
ny bevisning. Arbetsdomstolen har avvisat de nya yrkandena och den nya
bevisningen. Parterna har i övrigt åberopat samma bevisning som i
tingsrätten.

Målet har avgjorts utan huvudförhandling. Arbetsdomstolen har tagit del av
den muntliga bevisningen genom uppspelning av tingsrättens ljud- och bild-
upptagningar.

Parternas talan

Parterna har till stöd för sin talan åberopat samma grunder och utvecklat
talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten. Parternas talan kan sam-
manfattas enligt följande.

F.A.

Han började arbeta hos M.A. i juni 2021, inte den 10 augusti 2021 som
anställningsavtalet anger. Hans anställning upphörde den 11 juli 2022.
Enligt anställningsavtalet skulle han erhålla 22 000 kr i bruttolön varje må-
nad. Han har inte fått full lön för den arbetade tiden. Det utestående belop-
pet uppgår till 140 828 kr.
                                                                                           4

Beloppet 140 828 kr har beräknats enligt följande. Med en bruttolön om
22 000 kr per månad skulle han enligt anställningsavtalet ha fått 242 000 kr
i bruttolön och 190 630 kr i nettolön för elva månaders arbete. Han fick en-
dast 70 000 kr i nettolön under anställningstiden. Han fick 40 000 kr kontant
vid ett tillfälle, mindre belopp kontant vid flera tillfällen om totalt 20 000 kr
och 10 000 kr betalades in på hans konto i september 2022. Utestående lön
uppgår därmed till 120 630 kr. Till det ska läggas semesterersättning och
kostnader som uppstått för att kräva in den utestående lönen. Sammanlagt
uppgår det yrkade beloppet till 140 828 kr. Han fick lönen i kontanter, efter-
som han inte hade något bankkonto förrän i februari 2022. Han har inte fått
den lön som framgår av Skatteverkets kontroll- och inkomstuppgifter för
2021 och 2022. Han hade inget arbetstillstånd. Han arbetade hos M.A. trots
att han inte fick lön, eftersom M.A. skulle ansöka om arbetstillstånd åt
honom. Han fick inga lönespecifikationer under anställningstiden. Han har
inte skrivit under några underlag om att han har mottagit pengar. Han har
inte tagit några papper eller någon mapp från M.A:s kontor.

M.A.

Han har betalat full lön till F.A. i enlighet med anställningsavtalet. I början
av anställningen hade F.A. inget bankkonto. Lönen betalades därför kontant
i mindre summor. Han överförde därtill vid ett tillfälle 10 000 kr till F.A:s
bror i Jordanien och F.A. fick använda hans VISA-kort vid en resa i
Jordanien. Han gav även F.A. 3 000 kr i kontanter inför resan. Hans revisor
bokförde F.A:s lön och såg till att arbetsgivaravgifter och försäkring
betalades. F.A. fick kvitto på utbetalningarna. De undertecknade underlagen
på utbetalningarna samlades i en mapp på kontoret. När F.A. kom tillbaka
från resan till Jordanien stal han mappen. F.A:s sista arbetsdag var den 6
juni 2022.
                                                                                           5

Tvisten

Tvisten gäller frågan om F.A. har rätt till ytterligare lön för den tid han
arbetade hos M.A.

Domskäl

Har M.A. betalat F.A. full lön?

Båda parter har i förhör bekräftat de sakframställningsvis framförda uppgif-
terna. Det är ostridigt att F.A. arbetade som kock hos M.A. 2021 och 2022
med en månadslön om 22 000 kr.

F.A. har anfört att han i enlighet med anställningsavtalet har rätt till lön för
elva månaders arbete med ett belopp om 242 000 kr före skatt och 190 630
kr efter skatt. Han har uppgivit att han endast fått 70 000 kr i nettolön under
anställningstiden.

Bevisbördan för att en arbetstagare har fått full lön ligger normalt på arbets-
givaren. En arbetsgivare är skyldig att föra bokföring och dokumentation
över löneutbetalningar. En arbetsgivare bör därför kunna styrka att lön har
betalats ut korrekt. Att föra bevisning om motsatsen, dvs. att betalning inte
har skett, är däremot typiskt sett förenat med praktiska svårigheter, se t.ex.
AD 2017 nr 4.

M.A. har påstått att F.A. fått full lön. Till stöd för sitt påstående har han
åberopat F.A:s inkomstdeklaration och kontroll- och inkomstuppgifter för
inkomståret 2022, av vilken framgår att F.A. fått lön från M.A. med 109
369 kr. M.A. har även åberopat en kundkopia av en överföring om 10 000
kr från M.Al. till F.A. i juni 2021 och fakturor avseende inköp gjorda på
M.A:s kreditkort i november och december 2021.

En inkomstdeklaration visar vad en arbetsgivare har rapporterat till Skatte-
verket som utbetalad lön, men utgör inte i sig bevis för att betalning faktiskt
                                                                                           6

har skett. Någon annan dokumentation om att lön har betalats ut, t.ex. utdrag
ur bokföringen, kontobesked, lönebesked eller kvitteringar har inte förebrin-
gats.

F.A. har bestritt att han har fått den lön som framgår av Skatteverkets
kontroll- och inkomstuppgifter för 2022. Han har i förhör uppgivit bl.a.
följande. Han var folkbokförd på M.A:s adress och hans post skickades
därför dit. M.A. visade honom deklarationsblanketten. Han såg vilka
inkomstuppgifter som var ifyllda i deklarationen. Han såg att
inkomstuppgifterna var felaktiga, men ändrade dem inte eftersom M.A.
förklarade för honom att syftet med de felaktiga uppgifterna var att han
skulle få arbetstillstånd i Sverige. Han litade på M.A. och undertecknade
därför inkomstdeklarationen. M.A. lämnade in hans inkomstdeklaration till
Skatteverket.

Av utdrag från F.A:s konto i Nordea för tiden 1 augusti 2021–1 november
2022 framgår inbetalningar från M.A. med totalt
10 000 kr.

M.K., som vid tidpunkten skötte M.A:s bokföring, har i förhör uppgett bl.a.
följande. Han bokförde kontant utbetalade löner till F.A., men han fick inte
några underlag som visade att pengarna faktiskt betalats ut eller att F.A.
kvitterat pengarna. Han utfärdade lönespecifikationer varje månad på de
uppgifter som M.A. lämnade till honom. Om han någon månad inte fick
uppgifter om vilken lön F.A. skulle få angav han samma lön som månaden
innan. Lönespecifikationerna skickade han därefter till M.A., som ansvarade
för att vidarebefordra dem till F.A.

H.A., som också arbetade för M.A., har berättat att F.A. bad att få låna
pengar av honom, eftersom han inte hade fått sin lön. Av de uppgifter N.Ta.
lämnat framgår att F.A. sa till honom att han inte fått sina pengar av M.A.
                                                                                           7

Utredningen i målet talar för att de uppgifter som framgår av F.A:s
inkomstdeklaration inte är korrekta. Enligt Arbetsdomstolensuppfattning
styrker därför inte inkomstdeklarationen att M.A. betalat ut lön till F.A. med
det i inkomstdeklarationen angivna beloppet.

Därutöver har M.A. anfört att han betalat lön till F.A. i enlighet med en
kundkopia av en överföring från M.Al. till F.A. och fakturor avseende inköp
gjorda på M.A:s kreditkort. De åberopade handlingarna styrker inte att
överföringen respektive inköpen på kreditkortet avsåg lön till F.A.

Arbetsdomstolen kommer därmed till slutsatsen att M.A. inte har styrkt att
han har betalat ut mer lön till F.A. än vad F.A. har medgivit.

Vilket lönebelopp ska M.A. betala?

Parterna är oense om hur lång F.A:s anställningsperiod var. Det ankommer
på F.A. att visa att han har arbetat de dagar han påstår.

Enligt anställningsavtalet påbörjades F.A:s anställning den
10 augusti 2021. F.A. har inte angett några omständigheter till stöd för att
han började arbeta tidigare än den 10 augusti 2021 eller för att hans sista
anställningsdag var den 11 juli 2022. M.A. har uppgett att F.A:s sista
arbetsdag var den 6 juni 2022. Hans uppgift vinner stöd av vad H.A. har
berättat. Arbetsdomstolen utgår därför från att F.A. arbetade från och med
den 10 augusti 2021 till och med den 6 juni 2022. F.A. har därmed rätt till
lön under nio månader och 28 dagar.

Det är ostridigt att F.A. hade en månadslön på 22 000 kr före skatt. F.A. har
yrkat ersättning för utebliven nettolön, tillägg för semesterersättning och
kostnader för att kräva in lönen med 140 828 kr.
                                                                                           8

Utifrån den skattesats som gällde i Gävle kommun under åren 2021 och
2022 uppgår enligt Arbetsdomstolens beräkningar den utestående nettolönen
under 2021 till 17 398 kr per månad och under 2022 till 17 569 kr per må-
nad, sammanlagt 174 302 kr för hela anställningsperioden. Med tillägg för
semesterersättning med 22 092 kr efter skatt och avdrag för den utbetalda
nettolönen om 70 000 kr, har F.A. rätt till ytterligare lön med 126 394 kr
efter skatt. M.A. ska därför betala det beloppet till F.A. F.A:s överklagande
ska därmed till övervägande del bifallas och tingsrättens dom ändras i
enlighet med detta.

Rättegångskostnader i tingsrätten

F.A. yrkade ersättning för rättegångskostnader med 3 100 kr avseende
ansökningsavgift hos Kronofogdemyndigheten med 300 kr och i tingsrätten
med 2 800 kr.

M.A. har i huvudsak förlorat målet och ska därför ersätta F.A:s
rättegångskostnader. Den begärda ersättningen är skälig. Tingsrättens dom
ska även i denna del ändras.

Domslut

1. Med ändring av punkten 1 i tingsrättens dom förpliktar Arbetsdomstolen
M.A. att till F.A. betala 126 394 kr efter skatt.

2. Med ändring av punkten 2 i tingsrättens dom förpliktar Arbetsdomstolen
M.A. att till F.A. betala 3 100 kr för rättegångskostnader, med ränta enligt 6
§ räntelagen från den 22 maj 2024 till dess betalning sker.

Ledamöter: Catharina Nordlander, Eva Lärfars Persson, Folke K. Stenring,
Dennis Lager, Karl Pfeifer, Urban Pettersson och Elisabeth Mohlkert.
Enhälligt.

Rättssekreterare: Lina Cajvert
                                                Bilaga

                                                                            Sid 1 (6)

GÄVLE TINGSRÄTT                   DOM                             Mål nr
D2                                                                T 659-23
                                  2024-05-22
PARTER                            Meddelad i
Kärande                           Gävle
F.A.
Medborgare i Jordanien

Svarande
M.A.
Medborgare i Sverige
______________________
DOMSLUT

1. Käromålet lämnas utan bifall.

2. Vardera parten ska stå sina egna rättegångskostnader.
______________________

Dok.Id 534227  Besöksadress       Telefon       Telefax           Expeditionstid
               Lantmäterigatan 4                                  måndag – fredag
Postadress                        026-17 67 00  026-176750,-      08:00–16:00
Box 1194
801 36 Gävle                                    176760,-176770

                                  E-post: gavle.tingsratt@dom.se

                                  www.gavletingsratt.domstol.se
GÄVLE TINGSRÄTT  DOM                                                                   Sid 2
D2                                                                                 T 659-23
                 2024-05-03

YRKANDEN M.M.
F.A. yrkar att tingsrätten ska förpliktiga att M.A. ska utge 140 828 kr till F.A.

M.A. har bestritt F.A:s yrkande.
GRUNDER OCH OMSTÄNDIGHETER
F.A.

Han arbetade hos M.A. under tolv månader. Enligt avtalet skulle han arbeta i elva
månader men han började jobba i juni i stället för augusti. Enligt anställningsavtalet
skulle han erhålla 22 000 kr brutto i lön. M.A. betalade inte fullständig lön eller skatt
under anställningsperioden.

Beloppet 140 828 kr har beräknats enligt följande. 22 000 kr brutto i lön under elva
månader uppgår till 242 000 kr. Enligt anställningsavtalet skulle han få 190 000 kr
netto i lön. Han fick endast 70 000 kr i lön under anställningsperioden. 40 000 kr av
lönen betaldes i kontanter den 10 eller 11 juli 2022. Han erhöll därefter flera
kontantbetalningar i mindre belopp om totalt 20 000 kr. I september 2022 erhöll han
10 000 kr som betalades ut till hans konto. Eftersom han erhöll 70 000 kr återstår 172
000 kr. Efter skatt blir det 140 000 kr. Han har räknat ut beloppet med hjälp av
Skatteverkets hemsida.

Inför Jordanienresan i juli 2022 sade M.A. att han skulle betala ytterligare 140 000 kr.
I september sade M.A. att han inte tänkte betala några pengar eftersom F.A. inte hade
tillstånd att arbeta i Sverige. Han jobbade hos M.A. även om att inte erhöll lön
eftersom M.A. skulle ansöka om arbetstillstånd åt honom. Han fick inga
lönespecifikationer från M.A.
GÄVLE TINGSRÄTT  DOM             Sid 3
D2                           T 659-23
                 2024-05-03

Han har inte har skrivit under något underlag på att han har fått utbetalningar och han
har inte tagit några papper eller någon mapp från kontoret. Han visste inte att han
kunde begära lönespecifikationer eftersom han inte hade kännedom om det svenska
systemet. Han litade på M.A. eftersom de kände varandra sedan tidigare. Han vet inte
hur mycket M.A. betalade i skatt men M.A. hade i vart fall inte betalat skatt för mer
än sex månader. Han har skickat in inkomstdeklarationen till Skatteverket. Han fick
lönen utbetalad i kontanter eftersom han inte hade bankkonto förrän i februari 2022.
Det stämmer att han inte hade arbetstillstånd. Han behövde först arbeta i ett år för att
sedan kunna ansöka om arbetstillstånd.

M.A. har inte betalat in tillräcklig med skatt på hans lön till Skatteverket. M.A. har
endast betalat in löneskatt med 39 787 kr till Skatteverket för en årslön på 264 000 kr.

M.A.
Han har betalat lön i enlighet med anställningsavtalet. FA:s sista dag på jobbet var den
6 juni 2022. Det stämmer att FA:s lön uppgick till 22 000 kr. F.A. fick ibland mer i
lön än 22 000 kr och ibland tog han pengar direkt från kassan. Han betalade skatt och
arbetsgivaravgifter för F.A. F.A. har använt sig av fel skattesats vid beräkningen av
beloppet eftersom skattesatsen i Gävle är 33 %. Till en början hade inte F.A. ett
bankkonto varför lönen utbetalades kontant i mindre summor. Han förde över 10 000
kr till F.A:s bror i Jordanien. Han lämnade vidare över ett VISA-kort som F.A. kunde
använda i Jordanien och gav honom 3 000 kr inför resan. De pengarna hade han
hemma hos sig innan de betalades ut till F.A.

F.A. fick kvitto på utbetalningarna. Underlagen där det framgår att F.A. undertecknat
att han erhållit utbetalningarna samlades i en mapp. När F.A. kom tillbaka från resan i
Jordanien stal F.A. mappen från kontoret varpå M.A. gjorde en polisanmälan.
Polisanmälan gjordes den 15 september 2022. N.T., som vid tillfället bodde med F.A.,
berättade för M.A. att F.A. kom hem med en mapp med restaurangens dokument samt
att F.A. fotograferade dokumenten. När han sedan kollade på kontoret fanns inte
mappen kvar. Mappen stals på kontoret och han hade inte låst in
GÄVLE TINGSRÄTT  DOM             Sid 4
D2                           T 659-23
                 2024-05-03

dokumenten bättre eftersom ingen hade stulit från honom tidigare. En revisor vid
namn M. sköter bokföringen. M. bokförde F.A:s lön och ordnade anställningsavtalet
samt tillsåg att försäkring och arbetsgivaravgifter betalades. De pengar som betalades
in i lön var influtna medel från restaurangen. Pengarna som kom in till restaurangen
bokfördes.

F.A. har flyttat från Italien till Sverige och utan uppehållstillstånd har F.A. jobbat
svart. Innan dessa har F.A. varit i Norge och lurade där en irakisk familj, han
förlovade sig med deras dotter för att gifta sig med henne. F.A. har övertygat familjen
att sälja deras pappas mark för att starta en transport företag i Oslo. Familjen sålde
marken och lämnade pengarna till F.A. och F.A. startade företaget med familjens sons
namn och de fick stora vinster men F.A. har skapat stora problem med Skatteverket på
grund av obetalda skatter och räkningar vilket ökade skulderna för företaget då
familjen har upptäckt F.A:s verklighet och vägrade att gifta deras dotter. F.A. spark
från Norge och fick ett beslut från den norska regeringen att han är förbjudet att
komma in i Norge.

Efter detta flyttade F.A. till Sverige i Göteborg och jobbade i flera restaurangen och
lurade en utav restaurangägarna, då fick F.A. sparken Till slut flyttade F.A. till Gävle.
Då hade F.A. ingenting och hade även skulder, F.A. hade inte betalt hyran för sin
lägenheten ( hyrt ett rum). I den tiden kom F.A. till honom och berättade om sin
livshistoria på ett snällt sätt och han tyckte synd om F.A. och ville hjälpa honom då
erbjöd han F.A. ett jobb på hans restaurang och F.A. fick börja jobba nästa dag direkt.

F.A. har alltid skapat konflikter med kunderna. F.A. har slarvat mycket med maten
och användningen av materialet i restaurangen vilket skapade stora förluster för
honom. F.A. hade flera konflikter med personaler och försökte bete sig som chef över
de och att det var han som bestämde allting över de i restaurangen. F.A. misshandlade
flera gånger tjejerna som jobbade hos honom vilket skapade stora problem för honom.
F.A. drack alkohol under arbetstiden. F.A. satt och pratade med personal länge under
arbetstiden vilket är inte tillåtet. F.A. har stulit flaskor med alkohol vid en av de
festerna (bröllop). Han hamnade i en svår situation med de som hyrde hans lokal för
GÄVLE TINGSRÄTT  DOM             Sid 5
D2                           T 659-23
                 2024-05-03

festen och han fick ersätta de med 1700 kr. Han har förlorat mycket kunder på grund
av F.A:s respektlösa sätt att prata med kunderna vilket skapade stora problem för
honom. F.A. har stulit flera grejer från hans kontor på jobbet, det finns ett ärende hos
polisen om detta. F.A. har kommit överens med hans gamla partner att skada honom
så mycket de kan ekonomisk.

Han hjälpte F.A. från gatan, att komma och bo hos honom, och har gjort en arbetsavtal
och betalat mer än 18 000 kr. F.A. lånade mycket pengar av honom för att operera
sina ögon i Italien och lånade tre tusen dollar och två tusen euro för att resa till
Jordanien och opererade sin ögon. Efter allt det här har F.A. hotat honom om han inte
betalar pengar till F.A., som är en dåligt person som har skadat honom mycket.

Han vill få ersättning med 250 000kr för de ekonomiska förluster som han drabbades
av på grund av F.A. samt fordran på 4 600 euro som F.A. fick av låna av honom. Han
har frågat F.A. flera gånger om pengarna och som svar fått att F.A. inte har några
pengar.

UTREDNINGEN

Förhör har hållits med parterna och på M.A:s begäran med vittnena H.A., A.A., M.K.
Y.S. och N.Ta. Skriftlig bevisning har förebringats.

DOMSKÄL

En fråga i målet är om F.A. bevisat att han har en fordran på M.A. Målet gäller ett
anställningsförhållande där situationen är att arbetstagaren påstår att arbetsgivaren inte
erlagt betalning för lön, och där det förefaller som att arbetstagaren saknat
arbetstillstånd och bankkonto i Sverige. En arbetstagare som i en sådan situation inte
får sin lön utbetald av arbetsgivaren har möjlighet att omgående sluta arbeta och eller
framställa krav i domstol och kräva arbetsgivaren på betalning. Det är en åtgärd som
GÄVLE TINGSRÄTT      DOM                                                         Sid 6
D2                                                                           T 659-23
                     2024-05-03

medför att läget klargörs snabbt och som förhindrar att arbetstagaren arbetar utan lön.
En arbetstagare som i F.A:s situation fortsätter arbeta har bevisbördan för att betalning
inte har ägt rum. M.A. har bestritt att F.A. inte fått sin lön. Parterna är överens om att
lön utbetalts kontant och att F.A. saknade bankkonto. F.A. har även anfört att han inte
fick lönespecifikationer. Det förefaller saknas kvittenser för betalningarna.
F.A. förefaller ansett att han kunde arbeta och uppbära kontant lön även om han
saknade arbetstillstånd. Det är mot denna bakgrund svårt att bedöma vilket bevisvärde
det har att M.A. skulle ha betalat 39 787 kr i s.k. löneskatt till Skatteverket för M.A:s
lön.

Med hänsyn härtill medför omständigheterna att det råder oklarheter om
betalningarna. Det medför vid bevisvärderingen att de omständigheter och bevis som
F.A. lagt fram, och som i övrigt framkommit, att det saknas tillräcklig bevisning,
utredning, för slutsatsen att F.A. styrkt att M.A. är skyldig F.A. pengar för lön. F.A:s
yrkande ska därför lämnas utan bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga
Ett överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 12 juni 2024.
Överklagandet prövas av Arbetsdomstolen.
Prövningstillstånd krävs.

Karl-Johan Cavallin
                                                                                                                                                                                Bilaga 1

                                                                                                                              Hur man överklagar

                                                                                                                              Dom i arbetsvist, tingsrätt                       TR-04 (AD)

                                                                                                                              ________________________________________________________________

Anvisningar för överklagande TR-04 - Dom i arbetstvist • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11  Vill du att domen ska ändras i någon del kan      3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.
                                                                                                                              du överklaga. Här får du veta hur det går till.      Förklara vad du vill visa med varje bevis.
                                                                                                                                                                                   Skicka med skriftliga bevis som inte redan
                                                                                                                              Överklaga skriftligt inom 3 veckor                   finns i målet.
                                                                                                                              Ditt överklagande ska ha kommit in till dom-
                                                                                                                              stolen inom 3 veckor från domens datum. Sista        Vill du ha nya förhör med någon som redan
                                                                                                                              datum för överklagande finns på sista sidan i        förhörts eller en ny syn (till exempel besök
                                                                                                                              domen.                                               på en plats), ska du berätta det och förklara
                                                                                                                                                                                   varför.
                                                                                                                              Överklaga efter att motparten överklagat
                                                                                                                              Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den  4. Lämna namn och personnummer eller
                                                                                                                              andra parten också rätt att överklaga även om        organisationsnummer.
                                                                                                                              tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings-
                                                                                                                              överklaga.                                           Lämna aktuella och fullständiga uppgifter
                                                                                                                                                                                   om var domstolen kan nå dig: postadresser,
                                                                                                                              En part kan anslutningsöverklaga inom en             e-postadresser och telefonnummer.
                                                                                                                              extra vecka från det att överklagandetiden har
                                                                                                                              gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste           Om du har ett ombud, lämna också
                                                                                                                              alltså komma in inom 4 veckor från domens            ombudets kontaktuppgifter.
                                                                                                                              datum.
                                                                                                                                                                                5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt
                                                                                                                              Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla         ombud göra det.
                                                                                                                              om det första överklagandet dras tillbaka eller
                                                                                                                              av något annat skäl inte går vidare.              6. Skicka eller lämna in överklagandet till
                                                                                                                                                                                   tingsrätten. Du hittar adressen i domen.
                                                                                                                              Så här gör du
                                                                                                                              1. Skriv tingsrättens namn och målnummer.         Vad händer sedan?

                                                                                                                              2. Förklara varför du tycker att domen ska        Tingsrätten kontrollerar att överklagandet
                                                                                                                                 ändras. Tala om vilken ändring du vill ha      kommit in i rätt tid. Har det kommit in för
                                                                                                                                 och varför du tycker att Arbetsdomstolen       sent avvisar domstolen överklagandet. Det
                                                                                                                                 ska ta upp ditt överklagande (läs mer om       innebär att domen gäller.
                                                                                                                                 prövningstillstånd längre ner).
                                                                                                                                                                                Om överklagandet kommit in i tid, skickar
                                                                                                                                                                                tingsrätten överklagandet och alla handlingar i
                                                                                                                                                                                målet vidare till Arbetsdomstolen.

                                                                                                                                                                                Har du tidigare fått brev genom förenklad
                                                                                                                                                                                delgivning, kan även Arbetsdomstolen skicka
                                                                                                                                                                                brev på detta sätt.

                                                                                                                                                                                Sida 1 av 2

                                                                                                                                                           www.domstol.se
Anvisningar för överklagande TR-04 - Dom i arbetstvist • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11  Prövningstillstånd i Arbetsdomstolen

                                                                                                                              När överklagandet kommer in till Arbets-
                                                                                                                              domstolen tar domstolen först ställning till om
                                                                                                                              målet ska tas upp till prövning.

                                                                                                                              Arbetsdomstolen ger prövningstillstånd i fyra
                                                                                                                              olika fall.

                                                                                                                              • Domstolen bedömer att det finns anledning
                                                                                                                                 att tvivla på att tingsrätten dömt rätt.

                                                                                                                              • Domstolen anser att det inte går att bedöma
                                                                                                                                 om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp
                                                                                                                                 målet.

                                                                                                                              • Domstolen behöver ta upp målet för att ge
                                                                                                                                 andra domstolar vägledning i rätts-
                                                                                                                                 tillämpningen.

                                                                                                                              • Domstolen bedömer att det finns synnerliga
                                                                                                                                 skäl att ta upp målet av någon annan
                                                                                                                                 anledning.

                                                                                                                              Om du inte får prövningstillstånd gäller den
                                                                                                                              överklagade domen. Därför är det viktigt att i
                                                                                                                              överklagandet ta med allt du vill föra fram.

                                                                                                                              Vill du veta mer?

                                                                                                                              Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor.
                                                                                                                              Adress och telefonnummer finns på första
                                                                                                                              sidan i domen.

                                                                                                                              Mer information finns på www.domstol.se.

                                                                                                                                                                               Sida 2 av 2

                                                                                                                              www.domstol.se
